Kaninkörkort

Varmt välkommen!

Varmt välkommen till Djurskötarkurs.se’s kaninkörkort-kurs! Denna mini-kurs är framtagen för kaninälskare som vill utöka sina kaninkunskaper och öka sällskapskaninens välfärd. Den passar perfekt till dig som nybliven kaninägare eller till dig som går i tankarna om att snart skaffa kanin.

  • I denna kurs kommer du inte läsa mycket om burar. I stället förespråkas hägn och hagar som är anpassade för kaninens stora rörelsebehov. Du kan enkelt bygga ett hägn eller en hage av kompostgaller eller hönsnät.
  • För läsningens enkelhet kommer jag genomgående att beskriva kaninen i singular även om den varma rekommendationen är att ha fler kaniner tillsammans.
  • Stycken i denna kurs har instuderingsfrågor för att du ska kunna säkerställa att du förstått det du läst om. Dessa frågor ska du arbeta med tills att du känner att du kan besvara dom utantill. Instuderingsfrågorna ska inte skickas in.
  • Längst ner på sidan hittar du en inlämningsuppgift du ska göra för att klara kursens mål. Inlämningsuppgiften ska skickas in till mig senast FREDAG kl. 12.00. Skicka till: info@djurskotarkurs.se
  • Du kommer att få feedback på din inlämningsuppgift i syfte att vidareutvecklas.
  • Om du har svarat fel på någon fråga har du mellan fredag kl.12.00 och söndag kl 18.00 på dig att komplettera.
  • Vi hanterar inte kompletteringar efter avslutad kurs.
  • Om du har tekniska problem eller behöver hjälp med studiematerial eller uppgifter, tveka inte att höra av dig till mig.
  • Om du har frågor om inlämningsuppgiften, hör av dig i god till innan inlämningstid.
  • Efter avslutad kurs får du ett kursintyg skickat till dig digitalt. Kaninkörkort ger inga speciella behörigheter utan är till för att visa att du som kursdeltagare nu har grundläggande kunskaper om arten kanin.

Kaninen i det vilda

Det är viktigt att känna till kaninens ursprung och ha förståelse för naturliga beteenden och behov. Varför gör kaninen som den gör? Vad menar man med naturlig miljö och varför är det viktigt?
Naturliga beteenden och behov försvinner inte hos en domesticerad kanin. Man bör sträva efter att efterlikna kaninens naturliga miljö oavsett om den ska bo utomhus eller inomhus. Korrekt miljö förebygger problembeteenden och ohälsa.

Kaninens beteenden hänger ihop med det miljö den är skapt för. Är miljön onaturlig försvinner möjligheten att utföra vissa beteenden.
Utan möjlighet att utföra naturliga beteenden och sysselsättningar kan både mental och fysisk ohälsa uppstå. Aggressivitet, vaktbeteende, apati eller rädsla.


Kaninens naturliga miljö

Den vilda kaninen bosätter sig bland kullar och gräsmarker i skydd av buskar, träd och annan växtlighet.
I marken gräver kaninen djupa gångsystem som sedan mynnar ut i bohålor. De har också gångsystem för ”toaletter” som de täpper igen när det blivit ohygieniskt.
Kaniner spenderar mycket tid med att gräva nya och förbättra befintliga bohålor.
Även tamkaninen behöver ha ytor motsvarande naturliga revir. Traditionella små burar ifrån fackhandeln är därför olämpliga på grund av dess begränsade storlek.

Man skulle kunna jämföra en bur med minimimått med en människa som lever större delen av dygnet i ett utrymme där man kan ta 2-3 steg åt vardera håll. På den ytan ska det också finnas allt du kan tänkas behöva. Sovplats, toalett, möjlighet att laga mat samt sysselsätta dig och motionera.

Bygg hägn eller hagar som du inreder med stubbar, hus och tunnlar för att efterlikna kullar och hålor.
Använd naturliga material.
En eller flera grävlådor med jord eller sand stimulerar grävbehovet om din kanin bor inomhus.

Naturliga sysselsättningar

Kaniner lever familjevis eller ensamma på ett större revir med andra kaniner. Som en flock fast ändå inte. Kaninen har ofta sin egen bohåla och egna revir på det stora, gemensamma området.
De har stort socialt utbyte av sina grannar.
De äter, busar och söker föda tillsammans. Det är också viktigt att vila och putsa på varandra regelbundet.
I hemmamiljö innebär det att dina kaniner behöver ha så pass stort utrymme att de kan komma undan varandra och ha egna utrymmen i den gemensamma hagen.
En del kaniner älskar att vara nära, andra vill ha avstånd till varandra.
Dubbla uppsättningar hus och gömställen är att föredra.

Kaniner rör sig på stora utrymmen för att finna, sortera och äta växtlighet.
Det går åt mycket energi och är samtidigt en stimulerande sysselsättning. Att få maten serverad i skål kan därför vara ostimulerande för kaninen. Det är inte ett naturligt sätt att inta föda. Sprid hellre ut pellets, örter och grönt i hagen så att kaninen först får leta och sedan äta av maten.
Du kan också erbjuda flera hö-platser.

Kaninen söker skydd bland växtlighet och buskage utöver sina bohålor. De kan bli stressade på öppna ytor där de blir enkla byten för rovdjur. Se därför till att ha många olika gömställen både inne- och utomhus. Är du ute med din kanin i koppel, undvik öppna gräsmattor om kaninen själv inte hoppar dit av egen fri vilja.

Ovanför sina boålor bildas ibland en liten platå som kaniner använder för att spana ut över sitt revir. Det är en viktig del av kaninens liv för att skapa trygghet. Det fungerar också som ett vaktsystem för den övriga flocken om faror skulle dyka upp. Som platåer i kaninens hage kan man använda stubbar, stenar, trähus mm.

Naturliga beteenden

Kaniner använder urin, avföring och körtlar under hakan för att markera sina revir.
Det görs regelbundet. Lite extra när kaninen kommer in på okänd mark eller när den just blivit könsmogen. Man ser ofta kaniner gnida hakan mot saker. Det betyder ”Det här är mitt!” och är ett sätt för kaninen att skapa trygghet för sig i sin närmiljö. Avföring lägger de runt sina boplatser och hanar (ibland även honor) skvätter urin omkring sig för att doften ska nå ut till många grannar! Detta beteende är normalt även för tamkaniner. Det kan vara bra att känna till om du planerar att ha en inomhuskanin. Det kan då vara bra att ha plast på golvet under mattorna eller ströet där kaninen ska bo. Plexiglas kan också användas för att skydda en bit upp på väggarna där hagen står.

Kaniner är bytesdjur vilket innebär att de är observanta mot eventuella faror. När en kanin blir skrämd så stampar den hårt i marken med sina baktassar. Smällen är en signal för andra kaniner att gömma sig för rovdjur eller andra faror. Stampar din kanin bör du vara lite extra observant på vad som skrämmer den. Kanske är det fåglar som stressar? Skuggor? Andra djur eller otäcka ljud?

Det är en viktig del av kaninens vardag att få utlopp för sin enorma energi.
Du har väl hört uttrycket ”Durasell-kanin”? För att göra av med energi, busa med sina grannar och familjemedlemmar rusar kaninen i cirklar, gör skutt upp i luften och tvärvänder hastigt. Många kallar det ”glädjeskutt” och det är precis vad det är. Samtidigt som kaninen på ett lekfullt sätt övar sig inför flykt från rovdjur. Detta beteende bör inte förväxlas med två kaniner som slåss med varandra. Då försöker kaninen komma undan den andre genom att kasta sig i luften.

Kaninen har inget bra sätt att göra sig av med överskottsvärme i kroppen. De kan inte svettas som vi människor utan reglerar temperatur med hjälp av stora blodkärl i öronen. Det är svårare för en kanin att hantera värme än kyla. Kaniner behöver därför vistas i skugga snarare än i solen.
På sommaren är det viktigt att se till att kaninen inte blir överhettad. Flaskor med is, sval sand, stenplattor och fläktar kan användas för att kyla ner. Ett annat tips är att blöta utsidan av kaninens öron med svalt vatten.  Tecken på överhettning kan vara snabb andning, fuktig under nosen, slöhet eller aptitlöshet.

Klipp regelbundet kaninens klor.
I det vilda slipas kaninens klor naturligt av de underlag de lever på och deras ihärdiga grävande. Men våra tamkaniner kan behöva hjälp med kloklippning.
Klor har en pulpa (blodåder) som växer inuti klon. När du klipper ska du klippa strax innan pulpan med en anpassad klosax.
Är det svårt att se pulpan kan du använda en liten ficklampa och lysa från motsatt håll.
Ta hjälp av någon kunnig om du är osäker på hur man gör. Exempelvis en veterinär, djurvårdare eller djurbutikspersonal så att kaninen känner sig trygg med hanteringen och kloklippningen.


Instuderingsfrågor

  1. Varför är det viktigt att hålla kaniner på en större yta än det minimimått som jordbruksverket anger?
  2. Varför gräver kaniner i marken?
  3. Varför kissar och bajsar kaninen regelbundet kring sitt revir?
  4. Varför kan osämja uppstå mellan kaniner på små utrymmen?
  5. Vid vilka två tillfällen kan du se kaninen kasta sig i luften och slänga ut benen?
  6. Varför gnider kaninen hakan mot olika objekt?
  7. Varför är det lämpligare att sprida ut foder snarare än att utfodra ut skål?
  8. Vad bör man tänka på när man bygger och placerar utomhushagar?
  9. Varför tycker många kaniner inte om öppna, exponerade ytor?
  10. Hur reglerar kaniner sin kroppstemperatur?
  11. Hur känner sig kaninen om det inte finns möjlighet att sysselsätta sig med saker som är naturligt? Till exempel gräva, springa, söka föda, putsa artfrände.

Innan du skaffar kanin

Det finns en del saker du behöver planera för innan det är dags att ta hem nya lurviga familjemedlemmar. Alla praktiska beslut bör vara tagna, som var och hur kaninen ska bo och hur de gemensamma rutinerna ska se ut om ni är flera som ska sköta kaninen. Foder, inredning, säker hage och sysselsättningsföremål bör vara klart.
Glöm inte att se över i vilket bolag du önskar ha kaninen försäkrad.
Se också över var närmaste kaninutbildade veterinär finns, om olycka eller sjukdom skulle uppstå.


Solitär eller social?

Kaniner är sociala djur och mår bra av sällskap av artfränder. I det vilda lever kaniner i kolonier på stora områden. Individen har alltså en egen bohåla och ett eget revir på det gemensamma större området. Många kaniner i fångenskap uppvisar osämja när möjligheten att komma undan varandra inte finns. Vissa individer trivs väl tillsammans medan andra behöver större eget revir på det gemensamma området. Man bör sträva efter att aldrig ha en kanin ensam om det inte är en okastrerad hane man inte önskar para med honor.
Hanar som lever tillsammans, kastrerade eller ej, kan slåss väldigt illa med varandra. Skadorna blir ibland livshotande. Osämjan kan komma plötsligt och man ser oftast inga tendenser på aggressivitet innan slagsmålet redan är i full gång.
Honor bor tillsammans och kan hållas tillsammans med kastrerade hanar.

Hur ska kaninen bo?

Planera för en boplats åt din kanin innan den flyttar hem till dig.
Hur ska den bo? Var finns bäst utrymme?
Att låta kaninen bo utomhus ger möjlighet till ett naturligt liv året runt. Det innebär bland annat obehindrade grävmöjligheter, frisk luft och möjlighet att beta färsk växtlighet på sommaren. På vintern måste hägnet med boplats stå på en vind- och dragfri plats där kaninen får skydd från snö, fukt och blåst. Kaninens boplats måste vara upphöjd från marken och hålla tillräckligt stora mått enligt bestämmelser ifrån Jordbruksverket. På sommaren måste hägnet och buren ha tillräckligt mycket skugga under soliga dagar och skydd för regn och väta. Planera noga för bygget av hägnet utomhus och glöm inte att planera för årets alla årstider och väder.
Tänk också på att måtten som anges på jordbruksverket är MINSTA MÖJLIGA TILLÅTNA. Det är olämpligt att hålla djur på minsta möjliga yta. Bygg därför betydligt större så att du får gott om plats för naturlig miljö och rörelsemöjligheter.

För utomhuskaninen behöver du även rovdjursäkra inhägnaden. Se till att fåglar inte kan ta kaninen ovanifrån och att kaninen inte kan gräva sig ut. Tak och golv på inhängande är att föredra. Tänk på att ett nätgolv inte får vara upphöjt utan måste ligga platt mot marken.
På Jordbruksverket kan du se över lagar och regler som gäller för kaninhållning både inomhus och utomhus.

Att låta kaninen bo inomhus ger möjlighet att ha den nära hela tiden. Med en anpassad miljö och stor yta kan kaninen leva ett fullgott liv inomhus. Kaninens inhägnad bör stå på en plats i hemmet där den kan få lugn och ro. Samtidigt ordentligt med utrymme att röra på sig, skutta och vila hela dygnet.
Inred inhägnaden på ett naturligt sätt och se till att skydda golvet om kaninen inte är rumsren. Säkrast är plast eller vaxduk närmast golvet och mjuka mattor över. Glöm inte att tillgodose kaninens stora grävbehov om den bor inomhus.

Tänk på att kaninsäkra och miljöanpassa kaninens hem.
Vill du ha en frigående kanin inomhus behöver du kaninsäkra hela hemmet! Skydda alla sladdar och el-uttag.
Ställ för skrymslen du inte vill att kaninen gömmer sig i eller under. Se till att det finns bra tuggmaterial och miljöberikning för inomhuskaninen så att möbler och inredning inte blir tuggleksaker.
Välj material från naturen som efterliknar kaninens naturliga miljö.

Vilken ras ska jag välja?

Det finns många olika kaninraser som genom avel fått specifika egenskaper eller utseende. Se till att välja en ras (eller blandras) som uppfyller dina önskemål. Besök uppfödare för olika raser och lär känna de rasspecifika egenskaperna som just du söker. Men tänk samtidigt på att alla kaniner är individer med egna personligheter. Vissa växer upp och blir trygga och kontaktsökande medan andra inte blir sociala alls. Fundera på om du har intresset för en kanin även om det skulle visa sig att egenskaperna inte alls blir som du tänkt dig.

En del kaninraser är långhåriga, andra korthåriga. Fundera noga på om du har kunskap och tid för att sköta kaninens päls dagligen. Pälsvård är viktigt för att undvika tovor och orenheter i pälsen. Ta reda på vilka kammar och borstar du behöver använda för att sköta pälsen på bästa sätt.
Tovor är ett stort hälsoproblem och en väldigt smärtsam tillvaro för kaninen. Det räcker inte att borsta lite löst uppe på ytan, det är i underullen som tovorna oftast bildas. Prata med din uppfödare eller en kunnig hundfrisör som har utbildning på olika typer av pälsar och redskap.

Tid och ekonomi?

Fundera över om du har tid för en kanin. Kaninen behöver omvårdnad, aktivering, städning och motion varje dag, hela kaninens liv. Hinner och orkar du kaninskötsel, motion och städning även efter fulltidsarbete/skola och hemmasysslor? Det må kännas som besvärliga frågor, men faktum är att hundratals kaniner överges och omplaceras i varje år på grund av oplanerade inköp.

Fundera över om du har råd med en kanin. Det är inte bara inköpet av själva kaninen som kostar pengar utan också inhägnad, inredning och tillbehör. Även återkommande kostnader som foder, strö, vaccinationer, försäkring och inredning. Bästa tipset är att räkna på allt innan inköp. Gör en egen kanin-budget både av inköpet och den återkommande månadskostnaden.
Glöm inte oförutsedda utgifter!

Planera också 10 år framåt i tiden! Kaniner kan nämligen bli ca 10 år gamla och behöver få samma skötsel, omvårdnad, utrymme och sysselsättning hela livet. Hur ser ditt liv ut om 10 år? Har du tid, råd och intresse även då?

Första tiden hemma

Inget är så spännande som den dagen man äntligen får hämta hem sin nya, lurviga familjemedlem! Förväntan, glädje, kärlek och kanske lite nervositet är känslor många beskriver.

Men för kaninen innebär det omställning, flytt, otrygghet och kanske även rädsla.
Det gäller att vara förberedd inför första tiden hemma för att kaninen ska känna sig trygg och välkomnad.


Hur gör jag kaninen tam?

När du hämtar hem din nya lilla vän är det viktigt att komma ihåg stressen det innebär för kaninen att byta miljö. Alla bekanta dofter och platser försvinner och det tar tid för kaninen att känna trygghet i sitt nya hem.
Se till att det finns mat och vatten men låt kaninen vara ifred första tiden i ett nytt hem. Man vill inte att kaninen ska förknippa människans dofter och röst med stressen de känner vid flytt. Låt det vara lugn och ro.
Vad är då ”första tiden”?
Det är oftast inte en eller två dagar utan snarare veckor och ibland till och med månader beroende på hur känslig kanin du har.

Det är olika för alla kaniner hur låg tid det tar innan de känner trygghet i sitt nya hem.
Man kan se när kaninen börjar känna sig trygg. Den lägger sig utsträckt, äter, vilar, gör lite glädjeskutt och blir inte rädd för ljud i omgivningen. Den söker också kontakt med dig och är nyfiken på omgivningen och nyheter som presenteras. Mat, ny leksak eller något som rör sig utanför hagen.

När kaninen är trygg i sitt nya hem kan man börja bygga en relation. Allt handlar om att skapa tillit mellan människa och kanin.
Börja med att skapa en kaninhage i hemmet. Där ni själva och kaninen har gott om plats.
Sitt stilla, var lugn och lägg något extra gott precis intill dig, persilja, dill, gräs eller basilika.
Låt kaninen själv komma fram och äta ifred intill dig utan att du berör kaninen. Du måste visa kaninen att du inte är obehaglig.
Beröring upplevs ofta obehagligt innan kaninen litar på dig.

Gör mötet till en rutin, gör det vid ungefär samma tid varje dag. Kaniner lär sig snabbt rutiner och förknippar din närvaro med något extra gott. När detta fungerar utan att kaninen uppvisar rädsla eller flyktbeteende kan du gå till nästa steg att ge det goda ur handen.
När detta fungerar utan att kaninen tvekar eller uppvisar flyktbeteende, prova klappa lite på kaninens nos eller sida. Undvik att sträcka händerna ovanifrån, detta kan upplevas som hotfullt.

Om kaninen ryggar tillbaka eller uppvisar någon form av obehag har du börjat nästa steg för tidigt. Avbryt och gör ett försök igen nästa dag. Stressa inte, kaninen ska förknippa dina händer och närvaro med någonting positivt, inte något obehagligt.

Nästa steg kan vara att klappa försiktigt, och steget efter det kan vara att lägga godsakerna i knät och locka kaninen att hoppa dit. På så sätt inleder du ett naturligt steg till närhet och framtida lyft, helt på kaninens initiativ.
Om kaninen ryggar undan eller springer iväg gick du för snabbt fram.
Till en början, med en kanin du bygger tillit med, låt någon utomstående sköta kloklippning och sådant som kan upplevas obehagligt.

När kaninen lärt känna dig, dina dofter och era gemensamma rutiner skapas en trygghet där kaninen förstår vad som kommer att hända och hur du som människa beter dig. Du lär dig samtidigt vad din kanin tycker är okej och inte okej, vad den tycker om och vad den tycker är otäckt. Detta är vad som skapar tillit. När tilliten fungerar kan du som människa avnjuta en fantastisk livskamrat som du har lärt dig förstå, respektera och kommunicera med.

Se till att hela familjen är involverad i gemensamma rutiner med förståelse för vad tillit innebär. Låt processen ta sin tid.
För vissa kaniner går det snabbt, för andra tar det längre tid. Vissa kaniner är självsäkra medan andra är osäkra. Det är också en viktig lärdom för yngre barn, stressa inte stadiet av tillit!

Se till att allt är helt färdigt innan kaninen flyttar in. Ställ i ordning hage, inredning, mat, hus och berikning så att det inte behöver bli en provisorisk start för kaninen som sedan behöver ändras gång på gång.
Den första tiden hemma är den som behöver vara lugnast och tryggast.

Låt kaninen ha en eller flera platser i hemmet/hagen där den får vara ifred. När kaninen är vid dessa platser får den vara ifred från klappar, lyft och gos. Det gör att kaninen själv kan bestämma när den vill ta det lugn och när den vill umgås. Se till att hela familjen är införstådd med vilka platser som är kaninens ”fria platser”.


Instuderingsfrågor

  1. Varför ska man inte ha två hankaniner tillsammans?
  2. Varför ska du ha kunskap om olika kaninraser innan du väljer sällskapskanin?
  3. Hur ska du sköta kaninens päls?
  4. Vad är en pulpa?
  5. Ta självständigt reda på: Vad kostar inköp av kanin och fullständig inredning?
  6. Ta självständigt reda på: Vad kostar underhåll av 2 kaniner i månaden? (Inklusive försäkring)
  7. Ge tre exempel på vad du kan göra för att skapa tillit mellan dig och en ny kanin.
  8. Varför ska du inte klappa en osäker kanin?
  9. Varför ska du undvika att klappa en kanin ovanför huvudet?
  10. Varför ska du ha så kallade “fria platser” i hemmet?

Den växande kaninen

Precis som för oss människor och andra djur så är uppväxten en känslig, viktig och skör fas i livet. Kroppen förändras, hormoner sprudlar och humöret svänger. Kaniner är inget undantag och därför är det viktigt att ha förståelse för vad som händer med den växande kaninen och hur man på bästa sätt underlättar vid dessa perioder.

Vissa kaniner är glädjespridare genom hela livet och påverkas inte märkbart av könsmognad eller svindlande hormoner. Andra kan upplevas lättirriterade, lättskrämda och i vissa fall även aggressiva.


Tillväxtfas

Kaninen föds naken, blind och döv och får tillsyn av honan ett par gånger om dagen. Övrig tid ligger ungarna tillsammans i boet som honan skapat av päls och bomaterial. Det är viktigt att inte hantera små ungar för mycket. Tillsyn en gång om dagen ska vara tillräcklig.

En kaninunge får lämna sin mamma tidigast vid 6 veckors ålder. Var noga med att inte köpa en för ung kaninunge som separerats för tidigt från sin mamma. Vid 8 veckor är det mer lämpligt att låta kaninungen flytta.
Som vi tipsat om innan, undvik om möjligt att ha en ensam kanin.

Kanin av dvärgras växer i regel ca 1 år. Större raser växer lite längre, ibland upp mot 2 år.  Genom hela uppväxten går kaninen igenom flera stadier av förändring, både kroppsligt, hormonellt och mentalt. Det är viktigt att ge den växande kaninen utrymme och förståelse för sprudlande hormoner och förändrade beteenden. Pressa eller bestraffa aldrig kaninen. Arbeta med positiv förstärkning.

Kaniner är normalt sett väldigt fertila djur. De minsta raserna blir könsmogna vid 3-5 månaders ålder men stora individuella skillnader kan förekomma och det har förekommit individer som blivit fertila redan vid 8 veckors ålder. Man bör därför vara försiktig med att ha kaninungar tillsammans för länge.
Det innebär att man behöver separera honor från hanar för att inte riskera oplanerade ungar.

Vid könsmognad är kaninen ”tonåring” och inställd på att utforska livet, testa nya saker och söka efter en partner. Tonårsperioden pågår i ungefär 5-10 månader ålder. Vissa kaniner tar tonårsperioden med ro, andra kan upplevas frustrerade i olika sammanhang. En lugn och mysig kaninunge kan övergå till en superaktiv och äventyrande ungkanin som hittar alla möjliga sätt att underhålla sig själv. Detta är ett helt normalt beteende som en del kaninägare upplever problematisk. Du som ägare behöver dock ha förståelse för denna förändring och ge kaninen utrymme och möjlighet att känna sig tillfreds.
Kom ihåg: Blir du frustrerad, stressad eller arg känner kaninen det.

Omvårdnad i tillväxtfas

Vill man kastrera sin kanin gör man det oftast vid 6 månaders ålder. Rådgör med en kaninkunnig veterinär inför kastrering och se till att du får bra råd och stöd innan och efter ingreppet så att kaninen läker på bästa sätt.
En kastrering är ett påfrestande ingrepp och du bör avsätta ledig tid några dagar efter ingreppet för att se till att kaninen mår bra. Se till att du får med dig smärtlindring hem ifrån veterinären och ta reda på hur du sköter din nyopererade kanin på bästa sätt.

Det är viktigt att hålla koll på den växande kaninens hull. Vissa kaniner har svårt att behålla vikten på endast hö och växtlighet och kan behöva äta en viss mängd fiberrik pellets. Ge pellets av bra kvalité och med hög fiberhalt. Undvik produkter som är baserade på mjöl, socker, soja och stora mängder spannmål.
Tips är märken som Cuni Complete, Oxbow, Brit och Burgess.

Det är bra att göra en hälsokontroll av sin växande kanin för att se hur bett och tänder utvecklar sig. Det är inte ovanligt med bettfel hos kaniner. Bettfel innebär att käken/tänderna växer snett som i sin tur gör att tänderna inte slipas mot varandra på ett korrekt sätt. Kaninens tänder växer hela livet och slipas automatiskt när kaninen äter och gnager. Vid bettfel växer tänderna okontrollerat, kan bli för långa eller vassa och orsaka fula skador i munnen samt smärta. Bettfel/tandfel kan också uppstå av felaktig kost och brist på gnagmaterial.

Börja tidigt att vänja kaninen med kloklippning på ett positivt sätt. Ta hjälp av någon kunnig om du är osäker på hur man klipper så att kaninen inte får ett obehagligt minne av kloklippning. Man kan få hjälp med kloklippning hos veterinärer, djurbutiker eller hundtrimmare. Var lugn och säker när du klipper klor, lättast är att vara två. En som håller i kaninen och en som klipper.
Se över kaninens klor varje vecka. Hur ofta man behöver klippa varierar från kanin till kanin. Är du osäker på hur klorna ska se ut, rådfråga hos veterinär eller i djurbutik och be någon visa dig.

Kaniner fäller päls regelbundet genom hela livet. Man kallar det oftast ”vinterpäls” och ”sommarpäls” där sommarpälsen är något tunnare för att passa varmare klimat och vinterpälsen tjock för att stå emot kyla.
Under fällperioden går det ofta åt mycket energi för att byta päls. Vissa kaniner sover lite mer, äter lite mer och vilar lite mer. Under dessa perioder är risken för förstoppningar högre då kaninen slickar i sig mycket lös päls när de tvättar sig. Hjälp därför till genom att borsta bort lös päls dagligen.

Kaniner är relativt enkla att få rumsrena. När kaninungen är liten är det bra om man håller omgivningen ren från avföring och ”sparar” lite smutsigt strö och avföring i den låda där kaninen förväntas göra sina behov. På så sätt känner den lättare av doften där den gjort sina behov tidigare. Överdriv inte städningen av toaletten den första tiden. Då kan kaninen ha svårt att förstå var den förväntas göra sina behov.

Om du har flera kaniner bör kaninerna få tillgång till lika många, eller fler toalettlådor för att underlätta rumsrenhet.
Du minns väl att kaniner har sina egna revir på det stora gemensamma utrymmet? Det gäller även toalettlådorna.


Instuderingsfrågor

  1. Varför är det viktigt att låta kaninen “bo in sig” ordentligt innan hantering?
  2. När får en kaninunge tidigast lämna sin mamma?
  3. När blir kaninen könsmogen?
  4. I vilken ålder ska man separera okastrerade hanar från honor?
  5. Varför förändrar en del kaniner sitt beteende kring 5-10 månaders ålder?
  6. Vad innebär ett bettfel?
  7. Varför är det viktigt att hjälpa kaninen med borstning lite extra under fällperiod?
  8. Hur ofta bör du se över längden på kaninens klor?
  9. När kan man tidigast kastrera sin kanin?
  10. Vilka pelletsmärken har hög fiberhalt och bra kvalité?

Vad ska kaninen äta?

Korrekt utfodring av bra kvalité är jätteviktigt för kaninens hälsa och välmående.
Kaniner är grovfoderätare vilket innebär att de kan och ska smälta cellulosa med hjälp av sina bakterier i tarmen. De är liksom hästar och kor betande djur som i naturen i huvudsakligen livnär sig på gräs, blad och andra låga växter. Hela kaninens anatomi i mag-tarm kanalen och dess fysiologi går ut på att smälta denna fiberrika och kalorifattiga föda.



Fri tillgång på hö! Höet ska inte damma eller lukta unket. Det ska gärna vara långa, grova strån och serveras i behållare i jämnhöjd med kaninens ansikte. Behöver kaninen sitta med sträckt hals eller krökt nacke för att nå höet sitter behållaren för högt. Kaniner äter framför sig eller under sig. Det är också positivt att ha flera olika utfodringsplatser för hö.

Bladgrönt! Ett viktigt komplement till hö är bladgrönt av olika slag. En bra riktlinje är tre olika sorter varje dag. Exempelvis persilja, dill, gräs, maskrosor, hallonblad, basilika, kirskål, morotsblast, äppelblad, romansallad och spenat. Tänk på att introducera ny mat långsamt och i små mängder för att kaninen inte ska bli lös i magen. Se också till att kaninen inte får så mycket bladgrönt att den slutar äta hö för att den blir för mätt.

Pellets! En vuxen kanin behöver en väldigt liten mängd pellets av hög fiberhalt och bra kvalité. Växande kaniner behöver ofta mycket mer pellets för att behålla hullet. Här nedan finns riktlinjer för lämplig pelletsmängd beroende på kaninens vuxenvikt. Men det är allra viktigast att fysiskt känna på kaninens hull så att den inte är för mager eller överviktig. Anpassa pelletsmängden efter individen och dess ålder.
Vuxen kanin 1-2 kg = 1/8 dl dagligen.
Vuxen kanin 2,5-3,5 kg = ¼ dl dagligen.
Vuxen kanin 4-5 kg = ½ dl dagligen.
Vuxen kanin 6-8 kg = 1 dl dagligen.


Om du vill ge din kanin godis någon gång i veckan kan du ge en liten mängd av äpple, päron, hallon, melon, morot eller blåbär. En liten mängd motsvarar ungefär en matsked per 2 kg kanin. För mycket godsaker leder lätt till hälsoproblem i form av övervikt, dåliga tänder samt mag- och tarmsjukdomar.

Ge inte din kanin föda som är anpassad för andra djur eller människor, inte ens en smakbit är lämpligt.
Ge inte nötter, socker, saltsten/mineralsten, kål, lök, potatis, majs eller avokado.
Salt- och mineralstenar behövs inte till sällskapskaniner. De kan t.o.m. vara skadliga om en uttråkad kanin gnager för mycket på dem. Det höga mineralinnehållet gynnar bildning av uringrus och urinsten.

Det vanligaste torrfoder som säljs till kaniner utgörs av pellets och gnagar/kaninblandningar av olika slag. De olika blandningarna där det ingår säd, frön, majs och cornflakesliknande produkter är mycket dålig mat och bör inte ges alls! Den är alldeles för fet, lättuggad och fiberfattig.

Felaktig kost kan leda till magproblem och tarmstörningar som i värsta fall kan vara livshotande för kaninen.
Motstå de bedjande ögonen och känn dig tillfreds med att du inte gör kaninen en tjänst genom att ge olämpliga smakbitar.

Gnagarblandingar är vanligt förekommande i djurbutiker och bör inte ges till kaniner. Även om det ibland marknadsförs som kaninmat/godis är det olämpligt att ge.  Dessa innehåller feta fröer, högsockerhalt och alldeles för låg fiberhalt. Kaniners fulla kost ska bestå av långbladiga fibrer som vi tipsat om ovan.

Blindtarmsavföring!
Kaniner är koprofanger. Det betyder att en viktig del av kaninens kost är en del av sin egen avföring. Avföringen som kaninen äter kommer ifrån blindtarmen och är mjukare, mörkare och har starkare lukt än den vanliga, torra, hårda avföringen. Blindtarmsavföringen är rik på vitaminer och näringsämnen som kaninen behöver för att behålla god hälsa. Du kan lätt känna igen blindtarmsavföringen som ser ut som små, svarta, blanka druvklasar. Eftersom kaninen ska äta dessa ser man dom sällan. Skulle du upptäcka blindtarmsavföring väldigt ofta behöver du se över kaninens kost då det kan vara ett tecken på felaktig utfodring eller för mycket godsaker.

I stället för att servera kaninens mat ut skål kan du i stället sprida ut eller gömma den på olika ställen i kaninens hage. På så sätt stimulerar du det naturliga beteendet att söka efter- och sortera ut föda. Det hjälper också kaninen att hålla sig sysselsatt och aktiv. I naturen finns ju inga matskålar!

Kaniner vet inte alltid vad som är bra att äta och inte. Det är därför upp till oss människor att se till att kaninen får i sig rätt näring och föda. Framför allt rätt mängd!  Det är ett stort hälsoproblem med övervikt hos kaniner och det blir allt vanligare i takt med att kaniner blir populärt som husdjur.

Håll koll på avföringen!

Instuderingsfrågor

  1. Hur mycket pellets ska en kanin på 2 kg äta som riktlinje?
  2. Hur mycket hö ska kaninen få varje dag?
  3. Varför ska du undvika socker och godsaker till kaninen?
  4. Varför ska kaniner inte äta föda som är lagad för oss människor?
  5. Varför kan viss avföring få trådar mellan pluttarna?
  6. Vad är koprofanger?
  7. Varför ska kaniner inte äta s.k. gnagarblandningar?
  8. Vad kan stora och snabba förändringar i kaninens kost orsaka?
  9. Ungefär hur mycket bladgrönt ska kaninen äta?
  10. Hur bör du servera kaninens mat?

Kaninens intressen

Även tamkaninen har “intressen” som kvarstår från livet i det vilda.
Med intressen så menar jag egentligen grundläggande behov av sysselsättning.
En del intressen kan upplevas lite besvärliga för oss människor, speciellt om kaninen bor inomhus. Anledningen till att jag kallar en del behov för intressen är därför att det ibland blir enklare för oss att förstå hur viktigt det är för kaninen att utföra dom.

Inte skulle vi vilja sluta med våra intressen bara för att det kan upplevas besvärligt för någon annan?


Springa och skutta!
Jordbruksverket talar om vilka utrymmen kaniner av olika storlekar minst får vistas i. Det kallas minimimått. Dessa mått är inte rekommendationer för hur stort en kanin ska bo. Kaniner behöver mycket större ytor än minimimått för att må bra och kunna leva ett naturligt liv. Ett av kaninens absolut största behov är att kunna röra sig, skutta och springa på stora golv/markytor. Det är viktigt för att kaninen ska kunna bygga och bibehålla muskler, ha bra ämnesomsättning och ett sunt kroppshull. Skippa därför traditionella små burar som finns i fackhandeln och bygg i stället egna hägn eller hagar runt boplatsen. Eller varför inte frigående inomhuskanin?

Gräva! Du minns väl att kaniner är marklevande djur som bygger gångar under marken? Det behöver även tamkaninen få möjlighet att göra. Utomhus kan detta tillgodoses naturligt men inomhuskaniner behöver ett substitut. En grävlåda med jord eller sand brukar bli väldigt populärt!

Gnaga! Kaninens tänder växer hela livet och det är viktigt att det finns tillgång till naturliga saker att gnaga på. Äppelträdgrenar, inredning av trä och stubbar. Björk, (ges endast på sommaren p.ga. producerar xylitol på vintern som är giftigt) asp, ask, sälg, pil, en, rönn, hassel, lönn.

Socialt samspel med artfrände.
Kaniner spenderar många timmar om dagen med att vila tillsammans och putsa varandra. Det är ett sätt att kommunicera, umgås och visa varandra uppskattning.
Det är bäst att skaffa två eller fler kaniner redan från början men ska du introducera en ny kanin till flocken bör du avsätta tid hemma för hopsättning. Hopsättningen sker på neutral mark där ingen av kaninerna har eget revir.

Markera revir är något som alla kaniner gör mer eller mindre regelbundet. Vissa är mer ihärdiga än andra. Detta är en naturlig del av kaninens liv men kan ibland upplevas som ett problembeteende av oss människor då det innebär att sprida dofter, urin och avföring omkring sig. En kastrerad kanin är oftast mindre benägen att revirmarkera men det finns inga garantier att kaninen slutar helt bara för att man kastrerar. Du behöver därför anpassa kaninens miljö på ett sånt sätt att revirmarkering inte upplevs som ett problem.

Utforska! Kaniner ger sig ut från sitt hem och revir för att utforska, söka föda och motionera. Det behöver även tamkaninen få göra regelbundet. Aningen genom att ha en anslutande hage att få tillgång till ibland, att få komma ut frigående i hemmet om kaninen inte redan lever så eller att få komma ut ifrån hagen i koppel för att röra sig på större, nya områden.

Spana från högre höjd. Kaniner är observanta på sin omgivning och behöver en platå, hylla eller kulle att kunna spana ifrån. Detta är också lagstadgat enligt Jordbruksverket. Du minns väl hur kaninen lever i det vilda? Skapa samma förutsättningar i hemmet.

Putsa sig själva. Kaniner är renliga djur och är alltid noga med att putsa sin egen päls från tovor och orenheter. Avel har gjort att långhåriga kaniner ofta behöver hjälp med pälsvård av oss människor. Kamma din långhåriga kanin dagligen för att undvika tovor och se till att du har rena händer när du klappar din kanin. Hjälp din kanin med lös päls under fällning så att kaninen inte får förstoppning av för mycket päls i mage och tarm.

Putsa andra. Låt din kanin få njuta av de viktiga puts-stunderna med andra kaniner i sin flock/par. Det blir många timmar ensamhet för kaninen som bor själv. Vi människor sover hela natten och är på jobb och i skola under hela dagarna. Länge leve kaninkompisen!


Instuderingsfrågor

  1. Var hittar man minimimått för utrymmen till kanin?
  2. Är minimimått rekommendationer för lämplig storlek på utrymme?
  3. Varför är det viktigt för kaninen att få gräva?
  4. Varför är det viktigt för kaninen med en artfände?
  5. Varför putsar kaniner andra?
  6. Varför kissar och bajsar kaninen i sitt revir?
  7. Varför är stora ytor viktigt för en kanin?
  8. Om du har en långhårig kanin, hur ofta ska du kamma den?
  9. Vilket trädslag ska ej ges vintertid? Varför?
  10. Varför är det viktigt att tillhandhålla kaninen med grenar att tugga på?

Problembeteenden

En kanin som lever i en onaturlig miljö, trång miljö eller i felaktigt socialt samspel kan bli stressad och otrygg. Det i sin tur resulterar i att kaninen börjar utveckla diverse problembeteenden till följd av onaturligt leverne eller brist på möjlighet att utföra naturliga behov.

Upplevda problembeteende kan också uppstå när vi människor inte förstår eller respekterar kaninens kommunikation. Till exempel när kaninen säger ifrån av olika anledningar.

Det är därför viktigt att ha förståelse för kaninens miljö med också hur den kommunicerar med oss och vad vissa beteenden betyder.


Kaniner som bits.
Att bitas är kaninens absolut tydligaste sätt att säga ”Nej, sluta!” när den upplever något som känns obehagligt eller otäckt. Se över vilka situationer som kaninen biter dig och analysera vad du kan göra annorlunda för att kaninen ska känna sig trygg. Klappar du fast kaninen försöker gå undan? Lyfter du fast kaninen inte vill? Sticker du in händerna i ett trångt utrymme för att komma åt kaninen eller något den vaktar?
Gå ifrån tanken att kaninen är elak eller oprovocerat aggressiv och se över vad det är som gör att
den säger ”Nej, sluta!”.

Kaniner som vaktar utrymmen.
Som vi fick lära oss tidigare i kursen så är det ett naturligt beteende för vissa kaniner att vakta saker eller områden. Dock kan detta ibland upplevas som ett problematiskt beteende för oss kaninägare. Det bästa man kan göra för att kontra ett vakt-beteende är att undvika situationer där kaninen känner att du inkräktar. Skippa matskålar, locka undan kaninen med godsaker till ett annat område innan du städar och undvik att sträcka in händer efter kaninen i trånga utrymmen.  

Kaniner som kissar i soffor och sängar.
Du minns väl att det är en naturlig del av kaninens liv att revirmarkera på platser med urin och avföring? Soffor och sängar är mjuka platser som luktar starkt av människa. Vi sitter ofta där och sätter våra dofter i tyget. Då anser kaninen att det är en ”revirmarkerings-plats” och deltar också i att sätta sina dofter där. Kaninen är ju också en del av flocken! Ställ för med galler eller stäng dörrar om du inte vill att kaninen urin markerar på dessa platser. Att bestraffa har sällan önskad effekt då kaninen bara vill vara en del av flocken och anser det inte fel att markera sitt revir.

Kaniner som tuggar sönder inredning i hemmet.
Eftersom kaniner tycker om att utforska och röra sig på stora utrymmen händer det att saker och inredning blir tuggade på. Det är viktigt att se till att kaninen lever i en naturlig miljö där allt omkring dom är anpassat för deras naturliga beteenden och behov. Ta undan sådant du inte vill få förstört och säkra elsladdar och sådant du är rädd om. Använd skydd för stolsben eller lister som inte går att ta undan.
När man har frigående kaniner inomhus ser kaninen hela hemmet som sin miljö och lever sitt liv utifrån de naturliga behov den har. Soffan blir utkiksplats och tvättkorgen kanske blir bohåla. Tänk noga igenom kaninens inomhusmiljö.

Kaniner som skvätter urin.
Du minns väl att kaninhanar (och ibland honor) kan skvätta urin omkring sig för att markera sitt revir? Så klart kan detta upplevas besvärligt för oss människor, speciellt om kaninen bor inomhus. Kastrering kan förebygga detta beteende men det finns inga garantier. Som åtgärd kan det vara en god idé att ha skyddsplast eller plexi-skivor en bit upp på väggarna i rummet där kaninen vistas. På så sätt är det enklare att torka av.

Kaniner som slåss med varandra.
När kaniner blir könsmogna blir många mer benägna att vakta sina revir. Då kan osämja uppstå mellan kaniner som bor tillsammans där en eller båda anser att den andre inkräktar på dess revir. Det är viktigt att se till att kaniner har stora utrymmen att vistas på där var och en har möjlighet till eget revir på det gemensamma utrymmet.
Sära på kaniner som slåss så illa att skador uppstår. Ibland är kanske just de individerna inte är kompatibla med varandra. Det är individuellt med vilka kaniner som funkar ihop med varandra.

Kaniner som är skygga.
Ibland händer det, oavsett hur noga man är, att kaniner aldrig riktigt finner trygghet i hantering och samvaro med människor. Det här är något som varje ny kaninägare behöver vara medveten om innan man köper kanin. Har man lika stort intresse av kaninen även om den inte visar sig vara så lugn och tillgiven som man önskat?
Mycket av kaninens personlighet och trygghet handlar om dess miljö, uppväxt och tidigare erfarenheter. Men en lika stor del ärvs av föräldrar och avel. Köper man en kaninunge med skygga föräldrar är sannolikheten ganska stor att även ungen uppvisar otrygghet och större benägenhet till rädsla och stress oavsett hur noga och försiktig man är i sin hantering.

Kaniner som sprattlar vid lyft.
Kaniner som sprattlar vid lyft gör det för att den finner hanteringen obehaglig. Man behöver lägga på minnet att kaniner är bytesdjur och den enda gången lyft förekommer är när kaninen blir tagen av rovdjur. Vi behöver därför träna in lyft och hantering på ett lugnt och tryggt sätt på kaninens egna villkor. Se till att alltid stödja hela kaninens kropp vid lyft. Lyft aldrig kaninen i öronen!

Kaniner som gräver på golvet.
Du minns väl att kaniner bygger sina bohålor i gångar under marken?
Detta behov och beteende försvinner inte bara för att kaninen bor inomhus.
Se därför till att även inomhuskaninen har gott om roliga och stimulerande grävmöjligheter. Eller varför inte ta en sväng ut i koppel och för att få gräva i jorden?

Rymningsbenägenhet.
En del kaniner har en förkärlek för livet i det fria och lyckas ta sig ut på äventyr på det mest kreativa sätt. Gör därför en daglig besiktning av hela kaninens hägn och leta efter svagheter i staket, tak eller golv.


Instuderingsfrågor

  1. Varför bits kaniner?
  2. Hur kan du agera om kaninen vaktar ett utrymme eller föremål?
  3. Varför kissar kaniner gärna i soffor och sängar?
  4. Varför tuggar kaniner sönder saker?
  5. Varför skvätter kaniner urin omkring sig?
  6. Varför slåss kaniner med varandra?
  7. Hur kommer det sig att kaninen är skygg?
  8. Hur känner sig kaninen när den sprattlar vid lyft?
  9. Vad försöker kaninen göra när den gräver i golvet?
  10. Vad bör du göra dagligen för att förhindra rymning?

Tecken på ohälsa

Ta ett par tillfällen varje vecka och gör hälsobesiktningar på din kanin för att upptäcka ohälsa så tidigt som möjligt.
Titta och känn igenom hela din kanin och titta efter avvikelser. Titta även i kaninens hage om du ser något som inte ser ut som det brukar.

Efter ett tag, när du lärt känna din kanin, så kommer du enklare upptäcka avvikelser i beteende eller utseende.
Trots det är det ändå bra att titta igenom hela kaninen och dess miljö lite extra noga några gånger varje vecka.


Ögon. Friska ögon ska inte ha rodnader, svullnader eller kladdigt sekret. Kaninen ska inte gå runt med halvstängda ögon eller ha fläckar på hornhinnan. Kaninen ska heller inte ha päls växa in eller över ögonen.
Nedan ser du ett friskt öga. Ljust rosa ögonkanter, inget kladd eller missfärgningar i ögat.
Notera också ett fullt normalt inre ögonlock.

Öron. Friska öron ska inte lukta illa. Det ska inte finnas synlig smuts i öronen eller hörselgången och det ska inte klia i öronen.
Bor kaninen tillsammans med andra ska det heller inte uppstå bitskador i öronen. Det kan vara ett tecken på osämja mellan kaninerna.
Nedan ses ett friskt öra utan bitskador eller smuts i hörselgången.

Nos. En nos ska inte vara rinnande. Det ska inte finnas kladdigt snor eller höras rosslig, pipande eller snuvig andning. Kaninen ska heller inte nysa regelbundet.

Mun. Kaninens mun ska inte lukta illa, tänderna ska vara hela utan beläggningar eller hål. Undersök din kanins tänder regelbundet för att undvika tandproblem. Tänderna ska heller inte vara sneda eller onormalt långa. Detta är ofta tecken på bettfel eller felaktig kost. Du kan se kaninens framtänder med blotta ögat. För att kontrollera kaninens kindtänder behöver du ta hjälp av djurhälsopersonal som har rätt verktyg för att se in i munnen.

Hull. Vid ett lätt tryck ska man kunna känna kaninens revben och ryggrad. Man ska känna fin muskulatur över rygg, bogar och lår. Kaninen ska ha en slank midja vid syn från sidan och ingen hängande buk under magen. Kan man inte känna revben och ryggrad vid lätt tryck kan kaninen vara överviktig. Om man känner revben, ryggrad och kotor väldigt tydligt utan muskulatur omkring kan kaninen vara underviktig.

Aptit. En kanin som normalt sätt äter med god aptit och som helt plötsligt inte vill äta bör man ta på största allvar. Det kan vara ett tecken på ohälsa, infektion, sjukdom, smärta eller förstoppning. Vänta inte med att söka veterinärvård direkt om kaninen slutar äta.

Avföring. Lös avföring kan vara tecken på sjukdom, infektion, bakterier eller att kaninen ätit något olämpligt. En kanin som är lös i magen ofta bör utredas av veterinär. Lös avföring bör inte förväxlas med blindtarmsavföring som är normalt. (Se bilder tidigare i kursen)

Päls. Förutom vid fällperioderna när kaninen ska byta päls bör inte pälsen vara mat, tovig, fet eller ha kala fläckar. Tovor är ett stort hälsoproblem hos framför allt långhåriga kaniner. Tovor som sitter som ”kakor” nära huden riskerar att täppa till blodflödet i huden under. Det är väldigt smärtsamt för kaninen och tovorna ska avlägsnas med klippmaskin hos kunnig person.

Slöhet. En normalt pigg och glad kanin som plötsligt visar sig slö, orkeslös eller onormalt trött ska genast bli undersökt av en veterinär.

Förändringar i beteendet som kommer plötsligt kan också tyda på ohälsa. Till exempel en social kanin som helt plötsligt blir skygg eller en skygg kanin som plötsligt visar sig loj och obrydd bör tas på allvar och undersökas.


Instuderingsfrågor

  1. Hur ska ett friskt öga se ut?
  2. Hur ska ett friskt öra se ut?
  3. Hur kontrolleras kaninens kindtänder?
  4. Varför är tovor i pälsen en hälsorisk för kanin?
  5. Hur görs en hull bedömning på kanin?
  6. Hur kan du se på avföringen hur kaninen mår?
  7. Varför är aptitlöshet ett allvarligt tecken?
  8. Hur ofta bör du undersöka kaninens hälsa?
  9. Hur kontrollerar du kaninens framtänder?
  10. Vem ska du vända dig till om du själv har svårigheter att bedöma kaninens välmående?

Sjukdomar & Vård

Nu när vi lärt oss vad vi ska titta efter för att upptäcka avvikelser eller sjukdomar ska vi också gå igenom vilka sjukdomar och åkommor som är vanligt förekommande bland kaniner. Så fort du misstänker att din kanin mår dåligt är du skyldig att söka vård enligt svensk lagstiftning.

Glöm inte att teckna en bra försäkring!

De flesta sjukdomar hos kaniner kan lätt åtgärdas med medicinering eller ingrepp. En del sjukdomar har däremot hög dödlighet och det kan vara bra att känna till hur du undviker dom.


Bettfel är en vanlig åkomma hos kaniner. Det kan orsakas av felaktig kost, överbett, underbett eller andra felaktigheter i käken som gör att tänderna inte slipas korrekt mot varandra. Övervuxna tänder kan skada munnen och växa okontrollerat i alla riktningar i munnen. Det är smärtsamt och livshotande. Därför är det viktigt med regelbundna tandkontroller på kaniner. Både framtänder och baktänder. Man kan endast se framtänderna med blotta ögat. För att kontrollera de bakre tänderna krävs ett anpassat otoskop och undersökning hos veterinär eller kunnig djurvårdare.

Kanin med underbett. Tänderna slipas inte korrekt mot varandra och växer därför okontrollerat.

Övervikt är ett vanligt förekommande problem hos kaniner som orsakas av felaktig kost i felaktig mängd. Ofta på grund av okunskap när det kommer till kaniner och dess föda. Övervikt leder till ohälsa, orkeslöshet, stelhet och smärta i leder samt andra överviktrelaterade sjukdomar.

Pododermatit, också kallad ”trycksår” är sår under tassarna på kaniner. Det orsakas av onaturligt underlag i kaninens omgivning och är vanligt hos inomhus kaniner. Ofta är orsaken för hårt eller för mjukt golv. Kaniner har inga trampdynor som avlastar tryck mot tassen. De är helt beroende av tjock päls under tassen. Vid fel belastning/underlag skavs pälsen bort och lämnar tassen oskyddad. Trycksår är svårbehandlat och smärtsamt och ska behandlas i tidigt skede av veterinär.

“Skavsår” på baktass.

Ohyra. Symtom på ohyra kan se lite olika ut beroende på vad det är. Men vanliga symtom kan vara pälsavfall, klåda, skorv i huden, rodnad eller sår. Uppsök veterinär för provtagning och rätt behandling för respektive ohyra.

Förstoppning kan vara ett livshotande tillstånd för en kanin. Misstänker du att din kanin har förstoppning är det viktigt att få rätt vård snabbt. Symtom på magsmärtor och förstoppning kan vara aptitlöshet, lite eller ingen avföring, slöhet, spänd och uppblåst buk, kaninen ligger och trycker på samma ställe, ovilja att röra på sig. Vänta inte med att söka vård.

Ögoninflammation kan orsakas av bakterier eller skador på hornhinnan. Symtomen liknar de hos människor. Rodnad, svullnad, gult/grönt/vitt sekret och ovilja att öppna ögonen. Rådgör med veterinär för att få rätt behandling beroende på orsak till inflammationen.
Nedan ser du bild på kraftig rodnad runt ögonkant.

Kaninpest (myxomatosis) är en virussjukdom som drabbar både vilda och tama kaniner. Viruset sprids via direktkontakt eller indirekt kontakt via exempelvis kläder, insekter, fåglar mm.
Symtom är liknande ögoninflammation samt att huden runt ögonen, mun och nos kan svullna upp. Feber, slöhet och aptitlöshet är också vanligt. Kaninpest har hög dödlighet.
Kaniner ska vaccineras mot kaninpest.

Gulsot också kallas RVHD är en virussjukdom med hög dödlighet som angriper kaninens lever.
Det bästa sättet att skydda sin kanin mot gulsot är att vaccinera den.

Skelettskador uppkommer lätt vid oförsiktig hantering. Felaktiga lyft som resulterar i sprattlade eller fall mot golvet. Klämskador uppkommer lätt när man försöker förhindra sprattlande eller flykt genom att klämma åt runt kaninens kropp. Frigående kaniner som man råkar snubbla över eller oövervakad hantering/lek med barn utan föräldrars tillsyn.

Rätt utbildad veterinär! Tyvärr brister kunskapen inom veterinärvården om kaniner och andra tropiska smådjur.
Ta för vana att fråga din veterinärklinik om veterinären har goda kunskaper om just kaniner för att få bästa möjliga vård.


Instuderingsfrågor

  1. Vad kan under- eller överbett hos kaninen resultera i?
  2. Hur kan du upptäcka en eventuell lunginflammation hos kanin?
  3. Hur kan du upptäcka en ögoninflammation?
  4. Vad är pododermatit?
  5. Vad har kaninpest för symtom?
  6. Är förstoppning allvarligt för en kanin?
  7. Vad är myxomatosis?
  8. Vad är RVHD?
  9. Hur kan skelettskador uppstå?
  10. Är alla veterinärer utbildade på kanin?

Den gamla kaninen

Det är en vemodig tid när man inser att ens lurviga lilla vän börjar bli till åren.
Precis som under uppväxtperioden så händer det mycket i kroppen hos den äldre kaninen. Det är viktigt att vara medveten och förberedd på förändringar som kommer med ålderns höst.

Det är viktigt att förstå skillnaden på vad som är normala åkommor och vad som kan vara tecken på ohälsa. Förhoppningsvis känner du din kanin så väl vid det här laget att du med enkelhet kan tyda skillnaden.

Fortsätt att göra regelbundna hälsokontroller på din kanin genom hela livet. Både hemma och ibland hos veterinär.


När kaninen blir ca 6 år gammal räknas den som senior. Trots att den kan ha många, långa år kvar i livet! Det är inte ovanligt med kaniner som blir 10-11 år gamla. Den klassas som senior därför att hormonella förändringar sker i kroppen runt 6 års åldern. Ämnesomsättningen förändras också liksom cellförnyelsen.

Det är bra att besöka en veterinär för att göra en seniorkontroll på kaninen. Kontrollera tänder och allmänt hälsotillstånd. Kanske behöver du ändra om lite i kosten för att undvika över- eller undervikt?

Det är vanligt att äldre kaniner tappar vikt. Var noga med att behålla en sund vikt på den äldre kaninen utan att göda den med onyttigheter. Ge hellre en lite större mängd pellets och bladgrönt i stället för feta fröer eller frukt.

Stelhet i leder är inte ovanligt för äldre kaniner. Underlätta för kaninen genom att ha tillgång till fler mat och sovplatser som är lättillgängliga på markplan. Kanske är det till och med dags att bygga små ”trappor” upp till utkiksplatsen?

Se till att ha en bra försäkring på din kanin. Genom hela livet så klart! Fler och fler försäkringsbolag erbjuder försäkringar till kaniner med fördelaktiga priser. Olyckan kan vara framme när man minst anar det och priserna för veterinärvård blir snabbt dyra utan bra försäkring.

Synen kan bli nedsatt. Undvik att möblera om och byta miljöer för den äldre kaninen med dålig syn som behöver få känna sig trygg. Kaniner som ser dåligt kan ha svårt med direkt solljus eller starka lampor som bländar. Man kan upptäcka dålig syn genom att kaninen plötsligt börjar skuttar in i saker eller inte vill utforska nya områden.

Äldre kaniner sover mer. Men försök att aktivera både kropp och hjärna för att kaninen ska hålla sig ung i sinnet längre. Motion och miljöberikning bör fortsätta genom hela kaninens liv.

Äldre kaniner är känsligare för kyla. Se till att det finns flera varma platser där kaninen kan värma sig när den vill. Se till att utomhushagar är dragfria och att det finns extra gott om skydd för väder och vind. Detta betyder dock inte att du ska öka värmen i hela utrymmet för kaninen. Detta kan leda till överhettning.

Äldre kaniner kan börja höra dåligt.
Se till att kaninen observerar att du kommer innan du sträcker dig fram för att klappa så att du inte skrämmer den. Dålig hörsel kan man upptäcka ifall din kanin verkar bli skrämd av dig fast du pratar högt och tydligt innan du kommer fram.

Njut av en härlig ålderdom tillsammans med din gamle vän!


Instuderingsfrågor

  1. När räknas en kanin som senior?
  2. Hur gammal kan en kanin bli?
  3. Hur kan du göra för att bibehålla bra hull på en äldre kanin?
  4. Hur kan du underlätta framkomligheten för en äldre kanin?
  5. Vad behöver du tänka på gällande klimat för en äldre kanin?
  6. När är det dags för en hälsokontroll på en äldre kanin?
  7. Hur vet du vilka åkommor som är åldersrelaterade och vilka som är sjukdomsrelaterade?
  8. Hur kan du underlätta för en kanin som verkar höra dåligt?
  9. Ska du öka rumstemperaturen kraftigt för äldre kaniner?
  10. Kan du strunta i att gå till veterinären för en undersökning om du misstänker att kaninen ser dåligt?

Svensk lagstiftning

När du äger eller tillfälligt sköter en kanin finns det lagkrav på att du ska ha tillräckliga kunskaper om arten. Du behöver känna till vilka lagar och regler som finns kring kaninhållning samt inneha tillräckliga kunskaper om kaninen, dess ursprung, behov och skötsel. Du hittar lagar kring kaninhållning på Jordbruksverkets hemsida.


Kaniner (Från Jordbruksverket)

För att dina kaniner ska må bra ska du följa reglerna om skötsel, foder och utrymmen. Du som hyr ut, säljer eller tar hand om andras kaniner kan behöva söka tillstånd. Om du reser eller handlar med kaniner finns det särskilda regler att följa.

Så här sköter du dina kaniner

Kaniner är sociala djur som behöver uppmärksamhet precis som katter och hundar.

Här kan du läsa övergripande om reglerna för att sköta kaniner. För att ta reda på alla regler behöver du också läsa Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om hållande, uppfödning och försäljning av sällskapsdjur. De finns under rubriken Författningar.

Sysselsättning och social kontakt

Du bör helst hålla kaniner i par eller i grupp för att tillgodose deras behov av social kontakt. Könsmogna hanar som inte är kastrerade bör däremot inte hållas tillsammans.

Inredning i utrymmet där kaninen hålls

En stimulerande miljö är en viktig faktor för att kaniner ska kunna bete sig naturligt. Miljön i buren ska därför ge möjlighet till sysselsättning. Eftersom kaniner har ett behov av att bygga bo ska djuren ha tillgång till material som går att fläta samman. Exempel på bra material är halm och hö eller liknande.

Kaniner behöver både möjlighet att hoppa omkring och att gömma sig för att må bra. I kaninens bur eller annat utrymme ska det finnas en hylla som djuren dels kan sitta på, dels gömma sig under. Storleken på hyllan ska anpassas efter antalet kaniner och alla djur i buren ska kunna sitta samtidigt på hyllan.

Hyllan kan exempelvis vara taket på en bolåda. Botten i en kaninbur ska vara täckt med lämpligt strömedel. Nätgolv är bara tillåtet om djuren hålls utomhus i betesbur.

Skötsel av tänder och klor

Kaniners tänder växer under hela livet. För att tänderna inte ska bli för långa måste djuren ha möjlighet att slipa dem. Därför ska de alltid ha tillgång till gnagmaterial, till exempel grenar med bark, pinnar eller rötter. Det är också viktigt att du inspekterar och klipper kaninernas klor vid behov.

Foder och vatten

Det är viktigt att du ser till att kaninerna får vatten.

Kaniner ska ha fri tillgång på grovfoder som till exempel hö och gräs.

När utfodringen av kaniner förändras ska det ske successivt. Detta är speciellt viktigt när man byter foder från hö till färskt gräs.

Om du håller flera kaniner tillsammans bör djuren ha möjlighet att äta samtidigt. Grovfoder ges med fördel i en så kallad höhäck.

Minsta utrymme

Kaniner behöver plats att röra sig på. Djurskyddslagstiftningen anger hur stor yta en kanin minst ska ha. Utrymmet får gärna vara större men aldrig mindre än måtten i tabellen nedan. Hyllplan räknas inte in i ytan.

Kaninens viktMinsta tillåtna ytaMinsta yta per djur vid grupphållningMinsta yta per avelshona med kull vid grupphållningMinsta tillåtna yta per avelshona med kullMinsta mått på kortaste sidanMinsta höjd
Upp till 2 kg0,5 m²0,3 m²0,7 m²0,7 m²0,5 m0,5 m
2 upp till 3,5 kg0,7 m²0,35 m²0,8 m²0,8 m²0,6 m0,6 m
3,5 upp till 4,5 kg0,8 m²0,40 m²0,9 m²0,9 m²0,7 m0,8 m
4,5 upp till 6 kg0,9 m²0,45 m²1,0 m²1,0 m²0,7 m0,8 m
Över 6 kg1,0 m²0,5 m²1,2 m²1,2 m²0,8 m0,9 m
Honans viktMinsta längdMinsta breddMinsta höjd
Upp till 2 kg35 cm30 cm30 cm
2 upp till 3,5 kg35 cm30 cm35 cm
3,5 upp till 4,5 kg40 cm30 cm35 cm
4,5 upp till 6 kg45 cm35 cm40 cm
Över 6 kg50 cm40 cm40 cm

Utomhusvistelse

Det är tillåtet att ha kaniner i bur utomhus även under den kalla årstiden. Vintertid måste buren vara upphöjd från marken för att kyla inte ska tränga upp underifrån. Kaniner som hålls utomhus ska ha skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur.

Om kaniner hålls i ett utrymme där det är kallare än 0°C måste du ge dem uppvärmt dricksvatten minst två gånger per dygn.

Om dina djur blir sjuka

Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa, måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att din kanin inte mår bra.

Sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens

Det är ditt ansvar som djurägare att göra vad du kan för att hålla dina djur friska. Därför är det viktigt att känna till hur smittor sprids och vad du själv kan göra för att förhindra djuren blir sjuka. Friska djur behöver inte antibiotika, vilket minskar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Om du har djur i kommersiellt syfte finns det fler krav som du ska följa.

Om du har verksamhet som inte bedrivs i privat bostad gäller hygienreglerna

Om du har en verksamhet som du inte har i din privata bostad omfattas du av hygienreglerna. Exempel på verksamheter som omfattas av hygienreglerna är zoohandlare, zoohandelsgrossister och annan verksamhet eller uppfödning som inte sker i privat bostad.

Infektion med bakterier som är resistenta mot antibiotika

Antibiotika är en stor grupp viktiga läkemedel som är till för att behandla infektioner orsakade av bakterier hos både djur och människor. Men bakterier kan bli resistenta det vill säga utveckla motståndskraft mot ett eller flera sorters antibiotika.

Om djuren får en infektion med MRSA och MRSP finns det krav som du måste följa. Kraven finns under respektive bakterie på sidan om Infektioner med resistenta bakterier.

Ta hand om ett dött sällskapsdjur

Kremering

Du kan välja att kremera ditt djur. Det finns godkända kremerings­anläggningar för sällskapsdjur runt om i landet. Din veterinärklinik kan ofta hjälpa dig med transporten. Om du väljer separat kremering kan du få tillbaka askan. Askan kan du sedan begrava eller sprida.

Nedgrävning

Du får begrava ditt djur på egen mark utan föregående kremering, om du följer kommunens anvisningar. Om du får göra det eller inte kan bero på

  • var din mark ligger och hur stor den är
  • om det är ett stort eller litet djur.

I vissa delar av landet finns det även begravnings­­platser för sällskapsdjur. Hör av dig till din kommun om du vill veta mer om reglerna som gäller.

Tillstånd för verksamheter med kaniner

Du kan behöva söka tillstånd från länsstyrelsen för att få

  • driva en yrkesmässig verksamhet med kaniner som sällskapsdjur
  • hyra ut eller förvara och utfodra andras kaniner i större omfattning (6 kaniner eller fler).

Om du är osäker på om du ska söka tillstånd kan du alltid fråga länsstyrelsen i ditt län.

Sök tillståndet hos länsstyrelsen

Du söker tillståndet hos länsstyrelsen i det län där du har dina djur. Länsstyrelsen har en e‑tjänst för ansökan om tillstånd för verksamhet med djur.

När du söker tillståndet kontrollerar länsstyrelsen

  • att du har tillräckligt med personal samt att du är lämplig och har rätt kompetens för att driva din verksamhet och ta hand om djuren
  • att platsen där djuren ska vistas uppfyller djurskydds­reglerna.

Både fysiska och juridiska personer kan söka tillståndet

Om verksamheten byter ägare eller anläggning så behövs det ett nytt tillstånd

Brottsligt att inte ha tillstånd

Registrera anläggningen

Du som håller kaniner i kommersiellt syfte eller för livsmedelsproduktion behöver registrera din anläggning hos Jordbruksverket. Det gör du i e‑tjänsten Registrera anläggning. Där kan du också läsa mer om de nya reglerna. Du behöver också registrera din anläggning om du ska flytta djur till ett annat EU-land för att säljas eller byta ägare samt om djuren reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare. Du behöver också registrera din anläggning om du tar emot djur från en anläggning i ett annat EU-land.

Transportera kaniner

Enstaka djur i bil

Om du transporterar enstaka sällskapsdjur i bil ska du se till att det sker på ett säkert sätt. Djuret ska inte riskera att bli skadat eller lida i samband med transporten. Det betyder till exempel att djuret är säkrat vid inbromsning. Du bör säkra djuret genom att förvara det i en säkrad transportbur.

Du får transportera djur i personbilens bagageutrymme, men bara om det går att se till djuret från bilens personutrymme. Ditt fordon ska vara lämpligt att transportera djur i.

Mer om transporter hittar du i föreskriften 2019:7, under rubriken Författningar längst ner på sidan.

Lämna aldrig djur ensamma i en varm eller kall bil

Du får aldrig lämna ett djur utan tillsyn i bilen om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25°C eller under -5°C.

Även om bilen står i skuggan och du lämnar en glipa i fönstret kan det snabbt bli mycket varmt inne i en bil. Det är inte bara temperaturen som avgör hur snabbt ett djur inne i en bil får värmeslag och eventuellt avlider. Även luftfuktigheten har betydelse. Ju högre luftfuktighet, desto snabbare överhettas djuret. Din bil är ett fordon, inget förvaringsutrymme för ett djur.

Dräktiga och nyfödda djur

Dräktiga honor får inte transporteras under sista femtedelen av dräktigheten. Moderdjur får transporteras tidigast en vecka efter det att ungarna fötts.

Ett nyfött djur måste vara minst 1 vecka och naveln bör vara helt läkt för att du ska få transportera det.

Ungar som diar ska transporteras tillsammans med moderdjuret.

När det är brådskande får du transportera djur till veterinären även om du inte uppfyller kraven

Ta in kaniner till Sverige

Djuren som du reser eller handlar med måste vara uppfödda i fångenskap och ha hållits i fångenskap sedan födseln. Du får inte ha vilda infångade djur som sällskapsdjur.

Skyddade arter

Vissa arter omfattas av CITES, den konvention som reglerar handeln med hotade djur och växter. När du tar in sådana djur till Sverige finns det särskilda regler som du behöver följa. Det gäller både handel inom EU och handel med länder utanför EU.

Arter kan även omfattas av artskyddsförordningen som kompletterar bestämmelserna i CITES-konventionen. Artskyddsförordningen ska skydda europeiska arter av vilda djur och växter genom att reglera hur man får handla med och förvara dessa arter.

Du ansvarar för att reglerna följs

Det är du som tar in djur som ansvarar för att reglerna följs. Om du inte följer reglerna kan djuren beslagtas, sättas i karantän eller i värsta fall avlivas vid gränsen. Tänk också på att du i förväg måste ta reda på om djuren får hållas i Sverige utan särskilt tillstånd.

Reglerna kan ändras om till exempel risken för spridning av smittsamma sjukdomar kräver det.

Om djurens art är oklar

Om det finns tveksamhet om djurens art kan tullen be en expert från Jordbruksverket att hjälpa till att bestämma arten. Du som tar in djuren betalar för artkontrollen.

Ta in enstaka kaniner som inte ska byta ägare

Reglerna nedan gäller i de här fallen:

  • Det är högst 5 kaniner som reser samtidigt.
  • Kaninerna reser med dig som ägare eller reser med ett ombud och du själv reser inom 5 dagar före eller efter kaninen.
  • Kaninerna ska inte säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige.

Från ett annat EU-land, Norge eller Schweiz

Från ett land utanför EU

Ta in kaniner som ska byta ägare eller reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare

Reglerna nedan gäller i de här fallen:

  • Kaninerna ska säljas eller på annat sätt byta ägare.
  • Kaninerna ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med.
  • Kaninerna reser i en grupp på fler än 5 kaniner.
  • Kaninerna reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.

Från ett annat EU-land, Norge eller Schweiz

Från ett land utanför EU

Föra ut kaniner från Sverige

Föra ut kaniner som inte ska byta ägare

Reglerna nedan gäller i de här fallen:

  • Kaninerna reser med dig som ägare eller med ett ombud och du själv reser inom 5 dagar före eller efter djuret.
  • Kaninerna ska inte säljas eller på annat sätt byta ägare i Sverige.

Varje land har egna regler för införsel av djur. Kontakta därför veterinärmyndigheten i det land du vill besöka eller landets ambassad för att få veta vad du måste tänka på.

Kolla så att du har gjort allt i god tid innan avresan!

  • Jag har kontaktat veterinärmyndigheten i landet som mitt djur ska resa till och tagit reda intyg som krävs och vilka krav som ska uppfyllas.
  • Jag har kontaktat en officiell veterinär i Sverige för att få ett pass, nödvändiga vaccinationer, provtagningar och intyg till mitt djur.
  • Jag har skrivit ut ett veterinärcertifikat, som visar att Sverige är fritt från vissa djursjukdomar, från Jordbruksverkets webbplats (bara om mottagarlandet kräver det).
  • Jag har tagit reda på reglerna för att resa med djuret hos mitt resebolag (om jag reser med ett resebolag).
  • Jag har tagit reda på vilka krav som gäller för att få resa tillbaka till Sverige med mitt djur och sett till att mitt djur uppfyller dem.

Föra ut kaniner som ska byta ägare eller reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare

Reglerna nedan gäller i de här fallen:

  • Kaninerna ska säljas eller på annat sätt byta ägare.
  • Kaninerna ska transporteras utan att ägaren eller något ombud för ägaren är med.
  • Kaninerna reser mer än 5 dagar före eller efter sin ägare.

Till ett annat EU-land eller ett land som infört EU:s veterinära regler

Till ett land utanför EU

Frågor och svar

Vad händer om jag inte följer reglerna om djurskydd?

Författningar



Övningar för barn

För dig som har barn i hushållet och önskar inkludera dem i de kunskaper du får av denna kurs följer nedan övningar ni kan göra tillsammans under studieveckan. Tänk på att du själv har läst igenom och förstått syftet med uppgifterna innan ni gör dem tillsammans.


Övning 1. – Vems är maten? Människans eller kaninens?

(Facit: Kanin – Gräs, hö, dill, persilja, kirskål.
Människa – Chips, godis, makaroner, majskolv)

Övning 2 – Hur känner sig kaninen?

Facit: Kanin som stampar och är stel i kroppshållningen är rädd.
Facit: Kanin som lägger kastar sig på sidan och vilar är nöjd, avslappnad och glad.

Övning 3 – Vad säger kaninen till människan?

  1. (Visa med gosedjur)
    Du försöker klappa kaninen men kaninen springer undan från dig. Vad säger kaninen? (Facit: Jag vill inte!)
  2. (Visa med gosedjur)
    Kaninen kommer fram till dig med öronen riktade framåt. Nosar på dig och verkar orädd. Vad säger kaninen?
    (Facit: Jag är nyfiken och vill undersöka dig)
  3. (Öva lyft med kanin-gosedjuret med ena handen under rumpan och andra under framtassar/bröst)
    Kaninen börjar sprattla kraftigt. Vad säger kaninen? (Facit: Detta känns otäckt, släpp ner mig!)

Inlämningsuppgifter

Dessa inlämningsuppgifter ska skickas in till info@djurskotarkurs.se senast FREDAG kl. 12.00.
Frågorna och dina svar skrivs i ett dokument som skickas in i PDF format.
Märk mejlet med Kaninkurs FÖR EFTERNAMN.

Du kommer att få personlig feedback på dina inlämningsuppgifter. Har du svarat fel på någon fråga har du mellan fredag och söndag kl. 16.00 på dig att komplettera dina frågor. Se därför till att hålla koll i inkorgen så att du vet om du behöver komplettera eller ej. Vi hanterar inga kompletteringar efter avslutad kurs.

Efter avklarad kurs får du ett kursintyg som visar dina nya kunskaper om kanin.


  1. Var hittar du lagar och regler gällande kaninhållning för privatpersoner? (Bifoga länk)
  2. Är Jordbruksverkets minimimått en rekommendation för lämpligt boende för kanin?
  3. Vad kostar i genomsnitt ett inköp av kanin + all inredning och tillbehör? (Sök självständigt)
  4. Vad kostar i genomsnitt en kanin i månaden? (Ink. mat, strö, försäkring mm. Sök självständigt)
  5. Varför bör man inte ha en ensam kanin? Finns det undantag?
  6. Vad ska kaninens kost bestå av?
  7. Vad ska du undvika att utfodra kaninen med?
  8. Varför bits en kanin?
  9. Varför sprattlar en kanin vid lyft?
  10. Varför skvätter kaninen urin omkring sig och bajsar runt sitt revir?
  11. Varför kan vissa kaniner ändra beteende under tonårsperioden? Vid vilken ålder infaller detta vanligtvis?
  12. Vad ska du göra om din kanin slutar äta?
  13. Hur upptäcker du pododermatit, övervikt och bettfel?
  14. Vad är du skyldig, enligt lag, att göra om du misstänker att din kanin är sjuk/skadad?
  15. Är du skyldig enligt lag att känna till hur smittor sprids och hur du håller dina djur friska?

Utvärdering & Studiematerial

Utvärdering

  1. Om du skulle rekommendera Kaninkörkort – Minikurs till någon annan, vad skulle du säga då?
  2. Tycker du det fattas någon specifik info om kaniner i studiematerialet? I så fall vad?
  3. Skulle du vilja gå andra djur “körkorts” kurser? I så fall för vilka arter?

Ladda ner studiematerialet


TACK FÖR DITT DELTAGANDE!

För dig som vill lära dig mer om djurhållning på ett djupare plan rekommenderar vi vår unika Djurskötarkurs.
Vi har också en kurs för dig som vill lära dig mer om djurvälfärd och djursäkerhet. Alla våra kurser hålls regelbundet. Mer information hittar du på hemsidan www.djurskötarkurs.se