Lektion 1. – Risker med djurhantering

Välkommen till din första studievecka hos djurskötarkurs.se!
För att kunna arbeta med djur krävs ett säkerhetstänk anpassat efter de djurarter du arbetar med. Det gäller att vara medveten om riskerna och hela tiden arbeta proaktivt för att förhindra skador och smittspridning.
Det är inte ovanligt med skador i djurvårdaryrket oavsett vilken bransch du är i eller vilken nivå du arbetar på. För att minska antalet olycksfall är utbildning och kunskap vårt bästa verktyg. Eftersom riskerna och arbetsmiljön kan skilja sig beroende på om du arbetar med små eller stora djur, reptiler eller hästar så har djurskötarkurs.se tagit fram en omfattande säkerhetskurs som tar upp många risker med de flesta djurgrupper.

Hov & Klövdjur

Att arbeta med hov- och klövdjur har ofta gemensamma nämnare. De är stora, de är ofta flockdjur och har ett instinktivt flyktbeteende kopplat till rädsla eller överraskningsmoment.
Hästar på ridskola, stuteri eller privata stall.
Får, getter, alpackor, kor och grisar i gårdsmiljö.
Kameler, älgar, giraffer, hjortdjur Mf. I djurparksmiljö.
Beroende på i vilken miljö djuren befinner sig i kan riskerna för skador se olika ut.

Klämskador

Att arbeta med stora djur i trånga utrymmen så som stall, boxar och spiltor förekommer ofta i dagligt arbete med rengöring, hantering och undersökning. Se därför till att vara förberedd och medveten om riskerna det innebär. Det kan bland annat vara:

– Bli klämd mellan djuret och väggen.
– Bli klämd mellan djuret och staketet.
– Bli trampad på.
– Bli klämd mellan två eller flera djur.
– Bli översprungen/på sprungen.
– Bli klämd på väg in eller ut genom dörrar när du leder djuret.
– Bli klämd i en djurflock vid utfodring utomhus.
– Bli klämd av fallande hö/halmbalar vid arbete på höskulle.

Sparkar & Bett

Hov och klövdjur har inte jättemånga möjligheter att försvara sig mot rovdjur. Deras första instinkt är ofta att försöka fly från faran eller det som skrämmer dom. Går inte det behöver de försvara sig genom att sparkas eller bitas. Vissa djur och/eller individer sparkas och bits som kommunikation för att tala om ”Nej, jag vill inte” eller ”sluta med det där”. Antingen mot ett annat djur eller mot en djurvårdare vid hantering. Man behöver vara observant på djurets kroppsspråk och vara påläst om djurets etologi för att ha förståelse för dess kommunikation.
(Mycket mer om etologi i djurskötarkurs.se “Djurskötarkurs”).

– Hästar, zebror, åsnor och hjortdjur sparkar generellt med bakbenen rakt bakåt eller med ett bakben snett bakåt. De kan också stegra sig och slå med framhovarna/klövarna.
– Lamor, alpackor, kameler och älgar kan sparka med alla ben åt alla håll.
– Bett kan förekomma i många situationer där man arbetar nära djuret. Ju större djuret är, desto större blir skadan.

Flykt

Oväntad, plötslig flykt är inte ovanligt när man arbetar med hov- och klövdjur. Det kan vara en kratta som ramlar, en prasslande påse, ett plötsligt vinddrag eller en kollega som plötsligt dyker upp runt hörnet. Det kan resultera i:

-Att djuret kastar sig åt sidan.
– Att djuret springer över dig.
– Att djuret knuffar omkull dig.
– Att djuret sliter sig ur grimma/träns och flyr.
– Att djuret stegrar.
– Börjar ett djur att fly, brukar den övriga flocken följa efter.
– Sliter sig ett djur, brukar fler individer i flocken också slita sig.
– Djuret fastnar i något när den försöker komma undan, vilket kan resultera i mer panik.

Bristfällig utrustning

Att man glömmer att kontrollera sin utrustning är inte ovanligt. Framförallt om man har lite bråttom. Med utrustning menar jag sådant man använder i sitt dagliga arbete. Till exempel:

– Grimmor med trasiga spännen eller remmar.
– Grimskaft med rostiga karbinhakar eller skavda/tunna partier.
– Sadlar med torra läder, trasiga spännen eller kraftigt slitage.
– Hänglås som rostat, fryst fast eller lösa delar i fästanordning.
– Grindar, boxar och dörrar vars lås fungerar dåligt.  
– Hjälmar som tappats eller tidigare används vid olycka är inte längre säkra att använda.
– Krokar som rostat eller kan orsaka skada vid till exempel uppbindning.

Hingstar, Tjurar & Baggar

Att det finns individer av alla djurslag som är mer benägna till aggressivt beteende behöver man vara införstådd med. Aggressivt beteende behöver inte innebära att djuret alltid går till fulltalig attack utan kan innebära att individen är mer benägen till att bitas, sparkas, skrämmas eller hotas. Både andra djur i den egna flocken och djurvårdaren.
Man bör känna till risken med att arbeta med okastrerade handjur. Hästar, åsnor, zebror, kameler, tjurar, baggar mf bör man alltid ha lite extra uppsyn över vid hantering om de är hingstar/tjurar/baggar. Självklart finns det fantastiskt trevliga och lugna, okastrerade handjur.
I detta studiematerial vill jag ge er vetskapen om att risken dock kan vara större i dessa fall.  

Hund & Katt

Hundar och katter är de vanligaste husdjuren i svenska hushåll. Arbete med dessa kan vara exempelvis zoo fackhandel, veterinärklinik, hunddagis eller kattpensionat där vi ofta möter dom tillsammans med djurägare.
I dessa lägen är det viktigt att möta både djurägare och husdjur på ett bra sätt. Både hundar och katter räknas till kategorin rovdjur vilket innebär att deras försvar i pressade situationer ser lite annorlunda ut än flyktdjur.

Bett

Bett kan uppstå i många olika situationer där djuret känner sig hotat, stressat eller har ont. Var därför observant på djurets kroppsspråk och undvik att försätta dig själv och djuret i situationer där djuret kan tänkas bitas eller klösas. Bett kan förekomma vid:

-Undersökning på bord där du klämmer och känner på djuret.
– När du sticker in händer eller armar till ett djur i transport bur.
– När du ska ta av eller sätta på munkorg.
– När du ska ta av eller sätta på halsband/koppel.
– När du sträcker dig in i en behandlings bur/fack bur.
– När du sträcker dig fram mot en rädd individ som försöker komma undan dig/fräser/morrar.

Klösande

Katter som klöser kan ge riktigt otäcka skador. Det går snabbt och katten kan ibland låsa fast sig själv vid armar eller ben och vara svåra att få loss. Att bli klöst kan uppstå i situationer som:

-Undersökning på bord där du klämmer och känner på djuret.
– När du sticker in händer eller armar till ett djur i transport bur.
– När du ska ta av eller sätta på munkorg.
– När du ska ta av eller sätta på halsband/koppel.
– När du sträcker dig in i en behandlings bur/fack bur.
– När du sträcker dig fram mot en rädd individ som försöker komma undan dig och fräser.

Vaktande av utrymme/individ

En del hundar (och ibland katter) som vistas lösa i okända miljöer, nya boxar, nya undersökningsrum eller rastgårdar med djurvårdare de inte känner kan börja vakta utrymmet de befinner sig i. De kan till exempel:

-Inte släppa in dig i ett undersökningsrum/rastgård/box.
– Släppa in dig men inte släppa ut dig/vakta utgången.
– Vakta andra hundar i samma rum eller hundgård.
– Vakta sin ägare.

Bristfälliga hjälpmedel

Hjälpmedel bör finnas på varje arbetsplats för att på ett säkert sätt kunna hantera djur utan att bli skadad. Hjälpmedel kan vara allt ifrån koppel, munkorg, burar, trattar, tänger mm. Att inte ha kunskap om hur hjälpmedel ska användas eller välja att inte använda dom på grund av tidsbrist är inte ovanligt.

Aggressiva djurägare

Tyvärr är även aggressiva djurägare ett vanligt förekommande problem när man sköter deras husdjur. Djurägare som är oroliga för sitt djurs hälsa eller liv kan göra och säga saker de normalt sätt inte gör. Det är heller inte ovanligt med konflikter och aggressivitet där djurägare inte förstår varför man behandlar deras djur på ett visst sätt.

Gnagare & Hardjur

Små gnagare och hardjur är vanliga husdjur i svenska hushåll och på gårdar. Dessa små djur är i regel flyktdjur och relativt känsliga för stress. De är också små till storleken och ibland svåra att hantera. Trots att det är små djur finns det ändå risker med hantering.

Bett

Bett kan uppstå vid hantering, undersökning eller lyft. Vanligast är att djuret biter i fingrar och armar. En annan risk är bett som tar nära leder och infektioner efter bristfällig hygien/rengöring av djupa sår.

Felaktig hantering

Denna risk är kopplad till djuret och är tyvärr ett vanligt förekommande problem där djurvårdare inte är vana vid att hantera små djur.
Riskerna för djuret kan vara:

-Att man klämmer för hårt på små gnagare som orsakar skelettskador.
– Att man inte stödjer ett sprattlande djur tillräckligt som orsakar skelettskador.
– Att man tappar små djur som tar sig ur greppet.
– Att man gör en felaktig bedömning om panik hos djuret vilket kan leda hjärtstillestånd.

Zoonoser

Hamstrar, gerbiler, råttor, möss, marsvin, kaniner, chinchillor med flera kan vara bärare av smittor som är zoonoser. Zoonoser är sjukdomar som kan smitta mellan djur och människa. Till exempel:
-Ringorm
– Ljunganvirus (gnagare)
– Harpest
– Sorkfeber
– Toxoplasma

Rovdjur

Rovdjur arbetar man framförallt med på olika typer djurparker. Vargar, stora kattdjur och andra hunddjur. Säkerheten kring dessa djur är ofta hög då risken för livshotande skador är större. I detta studiematerial utgår jag ifrån att arbetssättet man använder sig av är att INTE besöka rovdjur i deras hägn.

Staket

Staketet till rovdjurshägn är väl anpassade för att förhindra att djuret ska rymma. Vad staketet är byggt av kan variera. Glas, cement, betong, galler, el trådar mm. Det är viktigt att varje morgon kontrollera rovdjursstaket. Risker med rovdjursstaket kan vara:

-Sprickor i glasrutor.
– Sprickor i murar eller väggar som skapar försvagad vägg.
– Att grindar, dörrar och luckor är inte går att stänga eller låsa ordentligt.
– Att el trådar inte fungerar korrekt.
– Att trädgrenar fallit på elstaket eller staket som gör att djur kan klättra ut.
– Att rost uppstått på staket.
– Att djuren har grävt nära staket kan orsaka en potentiell rymningsväg.
– Att staket inte tål att man knuffar och drar i det.
– Att överhäng på staket inte är hållbart och i rätt vinkel.
– Att nedgrävda nät intill staketkant sticker upp.
– Att reservaggregat som driver el vid eventuellt strömavbrott inte fungerar.
– Att det finns större, lösa stenar utanför glashägn som besökare kan använda för att slå sönder glas.
– Att stegar eller andra föremål står uppställda på utsidan av hägnet som gör att besökare kan klättra in.  

Slusspassager

Det är en vanlig rutin att slussa rovdjur ut och in ur olika hägn för att kunna städa och lägga in mat utan att djuret är där. Riskerna med att flytta stora rovdjur kan vara:

-Att det finns hinder i passagegången.
– Att luckor inte går att öppna eller stänga.
– Att mobila passagegångar inte är korrekt låsta eller förankrade.
– Att djuret stannar och/eller vänder i slussen.
– Att störande moment uppstår som gör att djuret inte vill gå in i slussen.

Godtrogenhet

Alla djurvårdare älskar sina djur. Man får en fin relation med djuren man sköter och lär sig deras rutiner, humör och personlighet. Det är viktigt att påminna om att rovdjur är just det, rovdjur, och det finns många risker med att arbeta nära dom. Att bli för godtrogen och bekväm när det kommer till säkerheten kring dessa djur kan få allvarliga konsekvenser. Det behöver inte gälla dig själv, men det kan gälla en nära kollega till dig.
Det kan hända att någon:

-Stoppar in fingrar eller armar genom gallret för att klappa djuret.
– Sticka in en matbit med händerna genom gallret.
– Luta sig mot staketet och vara inom räckhåll för tänder och klor.
– Sticka in tänger med mat genom gallret som djuret får tag i och rycker.
– Går in i ett hägn för att hämta tappat föremål.
– Sträcka in krokar, eller redskap för att ”fiska upp” tappade föremål så att djuret får tag i redskapet och orsakar personen att falla in i hägnet.
– Det förekommer att personer anser att de har sådan fin relation till rovdjur att de bestämmer sig för att gå in i hägnet och söka fysisk kontakt. Det har hänt att både besökare och djurvårdare blivit dödade när det tagit sig in i rovdjurshägn.

Reptiler

Reptiler kan komma i många storlekar och former. Allt från långsamma landsköldpaddor, kvicka geckos eller stora varaner och krokodiler. Stora, farliga reptiler bör hanteras och behandlas på samma sätt som kategorin rovdjur ovan. Men det finns också reptiler man kan hantera och arbeta nära. Så länge man är medveten om riskerna.

Salmonella

De flesta reptiler bär på salmonellabakterier i sin tarmkanal och utsöndrar bakterierna i sin avföring. Salmonellabakterier orsakar vanligen inte sjukdom hos reptiler men kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor.

Bett

Ödlor, sköldpaddor och ormar är inte ovanliga husdjur i svenska hushåll. De förekommer också ofta på djurparker och i djurbutiker. Det kan förekomma bett i samband med hantering. Ofta i relation till att ha för lite kunskap om djurets kommunikation och varningsbeteenden. Bett kan uppstå när:

-Undersökning av kroppen.
– Hantering av orm och ödla när man har kalla händer, vilket upplevs väldigt obehagligt för många individer.
– Lyft och hantering utan att säkra ett korrekt grepp om nacke/huvud. – Vid matning med för kort tång. (Orm)
– Matning med hjälp av egna händer.

Klämskador

Klämskador förekommer när man arbetar med större arter av landsköldpaddor. Vissa kan väga upp till 200 kg! Klämskador kan innefatta:

-Att du blir klämd mellan väggen och sköldpaddan. De flyttar sig oftast inte för att du står där utan kliver bara rakt fram eller förbi.
– Att du blir klämd mellan två eller flera individer.
– Att du blir trampad på.

Snärt med svans

En del ödlor använder sin långa svans för att piska inkräktare. Det är vanligt hos bland annat leguaner. Detta kan uppstå i situationer när:

– Man behöver besöka hägnet/buren där ödlan sitter på grenar och blir överraskad över din närvaro.
– Vid lyft och undersökning.
– Vid matning där flera individer samsas om för få skålar/foderplatser.
– Vid hantering där man inte säkrar ett korrekt grepp om svans.

Gift

Vissa reptiler, både ödlor och ormar är giftiga, även vissa amfibier. Därför bör man vara väl påläst om de arter man arbetar med för att försäkra sig om hur hantering och skötselrutiner ser ut. Att komma i kontakt med gift/bli biten av giftigt djur kan uppstå om:

-Man saknar kunskap om djurarten och gör en förutsättning att djuret är ogiftigt.
– Man saknar skyddshandskar/skyddsutrustning.
– Bristfällig skyltning och kommunikation på arbetsplatsen.
– Bristfällig utbildning i hantering av giftiga djurarter.

Brännskador

Denna risk utsätts du inte för i arbetet med själva djuret utan dess anläggning. Reptiler är växelvarma djur, vilket innebär att de behöver en eller flera externa värmekällor för att reglera kroppstemperaturen. Risk för brännskador på både dig som djurvårdare och djuret kan ske om:

-Man kommer emot en värmelampa med bar hud.
– Man glömmer stänga av värmelampor, värmedynor eller doppvärmare i samband med städning och förflyttning.
– Höjden på värmelampor är felaktig så att djuret riskerar brännskador.
– Värmedynor är felplacerade och felinställda så att anläggningen blir för varm för djuret.
– Doppvärmare går sönder och frigör elektricitet i vattnet.
– Doppvärmare ligger för åtkomliga för djuret där de kan bränna sig.
– Man hanterar doppvärmare ovan vatten utan att dra ut kontakten.

Primater

Primater kommer man i kontakt med framförallt vid arbete på olika djurparker. De flesta arter är utrotningshotade och ingår i globala bevarandeprojekt. Många primater är väldigt lika oss människor till exempel gorilla, schimpans, drill och gibbon. Primater är i många fall väldigt farliga att arbeta nära och det är vanligt med hög säkerhet kring deras hägn då risken för livshotande skador är högre. Likt arbetet med rovdjur. I detta studiematerial utgår jag ifrån att arbetssättet man använder sig av är att INTE besöka primater (med undantag från lemurer och väldigt små apor) i deras hägn/burar.

Staket

Primater är utmärkta klättrare och tar sig lätt över ett gallerstaket. Därför är oftast utomhushägn byggda av glas med eller utan nättak. Eller dubbla gallerstaket med nätade tak. Inomhushägn är vanligast byggda av gallerstaket. Det finns en del risker som kan uppstå med staket:

-Sprickor i glasrutor.
– Sprickor i murar eller väggar som skapar försvagad vägg. (För större primater)
– Att grindar, dörrar och luckor är inte går att stänga eller låsa ordentligt.
– Att el trådar inte fungerar korrekt.
– Att trädgrenar fallit på elstaket eller staket som gör att djur kan klättra ut.
– Att grenar växt från träd i hägnet som kan erbjuda djuret en väg ut.
– Att buskar växer sig höga och erbjuder djuret en väg ut.
– Att träd växer och tar sönder nättak på utomhusanläggningar.
– Att rost uppstått på staket.
– Att staket inte tål att man knuffar och drar i det.
– Att överhäng på staket/glasrutor inte är hållbart och i rätt vinkel.
– Att reservaggregat som driver el vid eventuellt strömavbrott inte fungerar.
– Att det finns större, lösa stenar utanför eller innanför glashägn som kan användas för att slå sönder glas.
– Att stegar, krattor, spadar eller andra föremål glömts uppställda i hägnet som erbjuder djuret en väg ut.

Bett

Små primater, apor, lemurer är trädlevande djur och skickliga klättrare. Som med alla andra djur kan även dessa bitas. Bett kan uppstå i situationer:

-Matning direkt ifrån handen.
– Om djuret sitter på din rygg/axel bör du vara uppmärksam på den känsliga platsen runt din egen hals. Även små bett på halsen kan vara väldigt farliga.

Lågt hår

Eftersom primater är trädlevande, klättrande djur så kan även långt hår bli ett redskap att klättra, dra och slita i. Detta är inte farligt men kan göra väldigt ont.

Fåglar

Dessa fantastiska djur kommer i många storlekar och former. Marklevande eller trädlevande. Med eller utan flygförmåga. Generellt är deras främsta egenskap så klart att kunna flyga vilket försvårar arbetet för oss djurvårdare när det kommer till hantering och skötsel. Förutom det finns det en del risker du bör känna till i arbetet med olika fåglar.

Näbbar & Bett

Hur mycket skador ett bett från en fågel kan orsaka beror dels på storleken på fågeln, dels utformningen av deras näbb.

Generellt kan man säga att en plattare, rak näbb orsakar mer av ett nyp när de bits. Ankor, eller gäss till exempel. Ju mer krökning och vass spets näbben har desto hårdare blir nypet.  På papegoj- och rovfåglar är näbben ofta formad som en tång och har ungefär samma effekt som en sådan. Mindre papegojfåglar, exempelvis undulater och nymfparakiter kan med enkelhet orsaka blodvite om de bits. Större papegojfåglar och rovfåglar kan utan problem knipsa av ett litet finger och orsaka större skador. Bett kan uppstå när:

-Vid all form av hantering av fågeln.
– Matning med egna handen/fingrarna.
– Infångande med håv.
– Ta ut en fågel ur en transport bur.

Gripklor

Trädlevande fåglar har fantastiskt bra gripstyrka i sina fötter. Vassa klor hjälper dom att hålla sig kvar på grenar och hålla fast i föda. När man arbetar med dessa fåglar behöver man vara medveten om skadorna som kan orsakas av deras klor och gripförmåga. För små fåglar innebär det mindre rivmärken på bar hud medan större fåglar kan punktera hud och blodkärl med sin styrka bara av att sitta på armen eller axeln. Se upp för klor och gripförmåga i situationer som:

-Att ha en fågel sittandes på dig.
– Att avlägsna en fångad fågel ur en håv eller nät.
– Rovfåglar som flyger fritt i voljär och blir stressad av din närvaro kan attackera med klor ovanifrån.
– Ta ut en fågel ur en transport bur.

Glasrutor

Det finns en risk för fåglar att skada sig illa om de flyger mot glasrutor. Fåglar saknar ibland förmåga att urskilja glas som en skiljevägg. Det är därför inte ovanligt att fåglar skadar sig illa om det finns möjlighet att flyga fritt i rum med fönster/glasdörrar.

Vingar

Fåglars vingar är känsliga. Deras skelett är väldigt lätt och anpassat för flygning. Därför finns det också en risk med att skada sina vingar när de exempelvis flaxar i trånga utrymmen. Att skada sina vingar kan hända vid exempelvis:

-Vid infångande av fågel med håv.
– Fågel som flyger i panik i trånga utrymmen.
– För stor transportbox som ger fågeln möjlighet att fälla ut och flaxa med vingarna.
– Hantering av fågel utan att hålla ett korrekt grepp kring hopfällda vingar.

Stress

Stress i arbetsmiljön är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor uppstår. För att förstå hur stress påverkar sättet att arbeta, fungera och tänka behöver vi först förstå vad stress faktiskt är och vad det gör med vår hjärna.

Stressreaktionen har tidigare varit nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver man sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett verkligt hot eller om du till exempel jagar en hund som smitit. Stressreaktionen startar även vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon, blir skrämd eller känner att du har för mycket att göra under tidspress.
Det är inte bara verkliga hot som kan stressa. Vår hjärna kan nämligen inte skilja på ett riktigt hot eller ett som man bara föreställer sig. Därför kan man bli stressad bara av att föreställa sig ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa. Kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler. Tankar som kan vara stressande är till exempel: ”Tänk om jag inte lyckas fånga fågeln”, eller ”Tänk om någon blir arg på mig för att jag inte hinner färdigt med mina arbetsuppgifter”.

När stressreaktionen startar utsöndras ett hormon i våra kroppar som gör hjärnan inställd på flykt. Pulsen höjs, man börjar få svårt att fokusera, man börjar skynda sig, slarva och glömma saker. Ibland gör man även medvetna val att strunta i saker som tar lite extra tid. Till exempel säkerhet. ”Jag ska bara hämta krattan som står runt hörnet, jag struntar i att stänga hästarnas grind ordentligt innan jag går” eller ”Veterinären är här om tre minuter, jag måste skynda mig att fånga papegojan, jag struntar i att hämta skyddshandskarna

En person som är stressad kan därför bli en fara för sig själv, säkerheten, djuren och kollegorna på grund av att denne inte längre har förmågan att tänka klart. Det är heller inte ovanligt att man både säger och gör saker som man vanligtvis inte gör.

Att känna till stressens påverkan är framförallt viktigt i oväntade situationer. Till exempel en djurrymning, ett plötsligt aggressivt djur eller ett djur som blivit skadat. Man behöver känna till att personer kan uppträda oväntat och irrationellt vid stressade situationer och ha kännedom om hur man förebygger olyckor i fall som dessa.

Även en arbetsledare eller chef kan handla irrationellt under press. Om hen plötsligt ber dig göra något som skulle kunna vara potentiellt farligt bör du dra öronen åt dig och ifrågasätta. ”Är det verkligen lämpligt att…. Bör vi inte göra så här istället?”

Jag vill samtidigt passa på att tipsa om en fantastisk bok jag läst. Hjärnstark av Anders Hansen. Anders Hansen är överläkare i psykiatri och skriver i sin bok om mekaniken i hjärnan som påverkar oss vid stress. Han ger också konkreta tips på hur man på bästa sätt förstår och hanterar stress i sin vardag samt hur man gör sig själv mycket mindre mottaglig för stress, oro och ångest.

Belastningsskador

Att bära fodersäckar, spån, hö, halm och fulla skottkärror med strö är ofta vardag när man arbetar med djur. Även tunga lyft av djur förekommer. Därför är ergonomi det viktigaste hjälpmedlet vi har för våra kroppar, oavsett hur vältränade vi är.
Lyft endast med rak rygg och böjda ben. Aldrig tvärt om. Felaktig belastning på bara ett par kilo kan göra skador i våra ryggar och kroppar.
Ta i största möjliga mån hjälp av vagnar och kärror när det kommer till att flytta tunga saker. Undvik att arbeta monotont med armarna ovanför huvudet. Försök istället att komma upp i jämnhöjd med det du ska lasta eller lasta av.

Undvik att vrida ryggen när du lyfter tungt. Vridningar och lyft är ofta orsaken till att man får s.k. “låsningar” i rygg och nacke som kan vara besvärliga och sitta i länge. Det gör också väldigt ont.

Långa naglar & Smycken

Att ha långa naglar, lösnaglar och smycken när man arbetar med djur kan innebära skaderisk. Dessutom är det ett bra ställe för bakterier att samlas.
Det är lätt att bryta långa naglar i dagligt arbete med renhållning, det är också svårare med pillriga arbetsuppgifter som till exempel sårrengöring, kontroll av ögon mm. Speciellt på små djur. Att ha smycken kan bli en risk om du fastnar eller klämmer dig. Fingrar kan svullna och ringar täppa till blodflöde. Hängande örhängen kan fastna i redskap eller vara intressanta för vissa djur att bita tag i.

Instuderingsfrågor

  1. Vad finns det för risker med att kliva in i en hästhage med 15 hästar bärande en hink med havre?
  2. Vad finns det för risker med att leda alpackor utomhus vid blåsigt väder?
  3. Varför bör man inte sticka in sina händer i en katts transport bur och försöka dra ut en skrämd individ?
  4. På vilka sätt kan man råka skada små gnagare och hardjur vid hantering om man inte är försiktig?
  5. Varför ska man varje morgon se över staketet till djur som vistas utomhus?
  6. Beskriv varför godtrogenhet gentemot rovdjur man känt länge skulle kunna bli en fara?
  7. Reptiler bär på en bakterie i sin tarmkanal som kan smitta oss människor, vilken?
  8. Vilka djurgrupper kategoriseras som reptiler?
  9. Hur kan man veta om en reptil är giftig?
  10. Varför ska man inte lämna kvar redskap i djurhägn?
  11. Varför ska man flytta fåglar i trånga transportburar?
  12. Hur kan stress vara en bidragande faktor till olyckor på arbetsplatser?
  13. Är tidsbrist ett skäl till att strunta i ergonomi?

Gå vidare till ” Lektion 2″