Lektion 2. – Säker hantering

Nu när vi känner till många risker med olika djurslag kan vi också förbereda vårt arbete för att förhindra olyckor redan innan dom uppstår. Det viktigaste är att se till varje situation som unik och anpassa sitt säkerhetstänk efter det. I detta studiematerial vill jag att du ska få en övergripande förståelse för hur man kan tänka i olika scenarion och därför enklare bilda sin egen uppfattning om respektive situation, djur och arbetsplats.
I denna lektion ska vi gå igenom säkerhetsåtgärder för respektive risk vi lärde oss om i föregående lektion. Rubriken är alltså risken och under följer dess säkerhetsåtgärder.

Hov & Klövdjur

Eftersom hov- och klövdjur är stora och har ett instinktivt flyktbeteende kopplat till rädsla eller överraskningsmoment finns det enkla säkerhetsåtgärder att ta till för att förhindra olyckor i nära arbete med djuren och dess anläggningar.

Klämskador

– Undvik att placera dig själv mellan ett stort djur och en vägg/staket där djuret kan klämma dig med sin kropp.
– Undvik att placera dig själv i en djurflock där du riskerar att bli klämd mellan två eller flera individer.
– Använd alltid skor med stålhätta för att undvika skador om du blir trampad på.
– Undvik att stå framför ett djur som kan bli skrämd och springa över dig.
– Gå alltid före djuret du leder in genom dörrar och grindar så att du inte blir klämd mellan djuret och dörrkarm/grindstolpe.
– Vid utfodring av lösa djurflockar i hage, undvik att utsätta dig för situationer där djur springer omkull dig eller klämmer dig för att de ivrigt vill komma åt maten du bär. Utfodring i flockar bör ske över staket eller innan flocken släpps ut i hagen.
– Vid arbete på höskulle. Kliv inte på balar som ligger löst, plocka aldrig balar underst i en hög utan plocka alltid högst upp först för att minimera fallrisk.
– Uppmärksamma alltid kollegor innan du kastar balar ner från skulle så att ingen går förbi och får den på sig.

Sparkar

För att undvika att bli sparkad av hov- och klövdjur när du behöver arbeta nära dom finns några enkla och användbara regler.

-Se till att djuret uppmärksammat din närvaro innan du går fram/går in i spilta/box. Prata så att djuret med säkerhet hör att du kommer. Överraskningsmoment kan skrämma djuret och orsaka flyktbeteende eller sparkar i försvar.
– Behöver du stå nära djuret för undersökning eller skötsel, stå nära djurets kropp så blir inte kraften lika stor om djuret sparkar. Står du en meter ifrån kan du träffas högre upp på kroppen med större kraft.
– Håll alltid en hand på djuret om du behöver gå runt bakom. På så sätt känner de att du byter sida och blir inte överraskad över att något dyker upp bakifrån.
– Håll gott om avstånd till andra djurindivider vid förflyttning så att du inte riskerar att bli sparkad för att djuren sparkar mot varandra.
– Var observant på djurets kroppsspråk och kommunikation.
(Läs mer om etologi i djurskötarkurs.se “Djurskötarkurs”)

Bett

För att kunna förutse när ett bett är på väg att komma behöver man vara observant på djurets kroppsspråk och vara påläst om djurets etologi för att ha förståelse för dess kommunikation.
En generell regel för att undvika bett är att ha kontroll över djurets huvud. Det kan man göra med hjälp av:

-Grimma, träns, huvudlag.
– Genom att ha djuret tillfälligt uppbundet med grimskaft i säker anordning.
– Får och getter kan man hålla i hornen. Var observant på att ha dina armar raka så att du inte blir skadad av att djuret vrider sig.
Dra inte i hornen, detta upplevs obehagligt för djuret. Håll endast djurets horn om det är nödvändigt för att förhindra att bli biten eller stångad.

Flykt

Flykt är i regel något man behöver vara beredd på när man arbetar med flyktdjur, vilket många hov- och klövdjur är. Därför kan det vara bra att se upp med:

-Inte ha lösa saker eller redskap stå framme som kan ramla och skrämma djuren.
– Vara uppmärksam på förändringar i närmiljön som kan skrämma djuren vid rutinförflyttningar. Till exempel: Du går mellan stall och ridhus varje dag. En förändring kan vara att någon hängt upp en presenning, ställt ut en tunna, parkerat en släpkärra mm. Helt enkelt saker som inte brukar finnas där.
– Var extra uppmärksam vid blåsigt väder. Stormar kan orsaka oro, plötsliga ljud eller rörelser.  Både utomhus och inomhus. Det kan resultera i flyktbeteenden.
– Tänk på att: Om en individ i flocken flyr, gör oftast resten också det.
– Stå aldrig direkt framför ett djur som riskerar att kunna springa över dig eller stånga sig förbi dig.

Bristfällig utrustning

Var rädd om din utrustning och dina hjälpmedel. Många olyckor uppstår på grund av bristfällig eller trasig utrustning och svåråtkomliga hjälpmedel. Gör det därför till en daglig morgonrutin att: -Se över djurens utrustning så att de är hela och rena. Till exempel sadlar, grimmor, träns, grimskaft, täcken, karbinhakar mm.
– Se över din egen säkerhetsutrustning så att det är helt och rent. Till exempel hjälmar, säkerhetsvästar mm.
– Se över anläggningen så att inget gått sönder över natten. Till exempel boxdörrar, grindar, uppbindningskrokar/ringar, krubbor, vattenskålar, vattenledningar, foderbord, fållor mm.

Hund & Katt

Hundar och katter är våra vanligaste sällskapsdjur. Många av dom följs åt av husse eller matte. Mötet med dom är lika viktigt som med deras husdjur. För att undvika olyckor i samband med hundar och katter finns det en del bra säkerhetsåtgärder.

Bett

– Låt husse eller matte vara den som hanterar djuret och håller djuret vid undersökningar. Då minskar risken att du blir biten.
– Stick inte in händer genom luckan i en transport bur och försök dra ut djuret. Ta antingen av hela överdelen på transportboxen eller låt husse eller matte ta ut djuret.
– Låt husse eller matte sätta på munkorg. Alt. ta hjälp av en kollega om hunden eller katten uppvisar aggressivitet. Då kan en hålla djuret och en sätta på munkorgen. Se till att den sitter ordentligt och är av rätt storlek.
– Sträck dig inte fram till en individ som fräser eller morrar. Se till att huvudet är vänt ifrån dig. Använd dig av hjälpmedel som finns.

Klösande

För att undvika klösningar från katten, se ovanstående säkerhetsåtgärder. Tänk också på att använda dig av skyddskläder om du måste ta i en ilsken katt som riskerar att riva dig. Använd handskar som är av läder eller skin och som går upp en bit på armarna. Man kan också använda tjockare förkläden.

Bristfälliga hjälpmedel

Gör det till en rutin att varje morgon se över arbetsplatsens hjälpmedel. Att alla saker är hela och rena samt att var sak hänger/står på sin plats. I en situation där hjälpmedel kan behövas fungerar det inte att först behöva leta efter munkorgen, tratten, kopplet eller buren för att sedan kanske finna det trasigt eller kontaminerat. Arbetet behöver gå smidigt och enkelt för alla inblandade. När du har använd dina hjälpmedel, gör rent dom och häng tillbaka det på samma plats.

Aggressiva djurägare

Det bästa redskapet vi har när det kommer till upprörda/aggressiva djurägare är kommunikation. Ta för vana att berätta vad du ska göra med deras djur och varför.
Ibland vill djurägare som kommer in med sitt sjuka djur till veterinärkliniken att du ska berätta vad som är fel på deras djur, var då noga med att tala om att du inte är veterinären utan du har andra arbetsuppgifter för att ta reda på vad som kan vara fel.
Kom ihåg att det inte är din uppgift att uppfostra djuret, utan arbeta bara så att situationen du befinner dig i är säker för alla inblandade.

Om en obehaglig konflikt eller hot skulle uppstå. Lämna situationen och sök hjälp hos kollegor, chef eller arbetsledare.

Gnagare & Hardjur

Kvinnan till vänster i bild håller sin kanin i ett säkert grepp med ena anden under rumpan, den andra runt bröstkorgen och kaninens ben och ansikte ifrån sig själv.
Detta grepp minskar många risker för bett och sprattlande.

Arbete med små gnagare och hardjur kan du stöta på i många branscher. Att hantera dessa kan ibland vara svårt på grund av deras storlek och benägenhet att sprattla. För att undvika risker behöver du vara korrekt i din hantering.

Bett

Se till att lyfta kaniner och marsvin som på bilden ovan (vänster) där huvud och tassar pekar ifrån din egen kropp. Ett stadigt tag runt bröstkorgen och andra handen stödjer underkroppen. Håll djuret nära din egen kropp, många kaniner, marsvin, chinchillor sprattlar för att de känner sig rädda för att bli tappade. Så länge huvudet på djuret pekar ifrån dig är risken att du ska bli biten minimal.
När det kommer till mindre gnagare, hamstrar eller gerbiler finns det ett bra sätt att lyfta dessa för att minimera risken för bett. Nämligen det så kallade “musgreppet”. Tänk dig att du lägger din hand på en datamus med pekfinger och långfinger på knapparna, tummen på ena sidan och ring- och lillfinger på andra. Tänk dig att du ska lyfta datamusen på detta sätt.
På samma sätt bör man lyfta små gnagare som riskerar att bitas. Med pek- och lång finger som stödjer djurets nacke, tumme, ring, och lillfinger håller runt djurets kropp. Med andra handen kan du undersöka djuret, titta i munnen osv.

Felaktig hantering

Felaktig hantering på grund av okunskap eller stress orsakar lidande och obehag för djuret. Att lyfta djuret på fel sätt kan innebära risker för dig men också för djuret. Det är vanligt att man klämmer för hårt på små gnagare som skadar sig, bits (och man tappar/släpper djuret) och sprattlar så kraftigt att man inte kan hålla kvar. Ta därför reda på hur man på bästa sätt lyfter respektive djurart och ta hjälp av exemplet ovan.
Lyft inte djur i öron, nackskinn eller svansar då detta är smärtsamt och kan resultera i skador. Ta för vana att alltid lyfta djuret runt dess kropp.

Rovdjur

Får du arbete eller praktik på en djurpark eller annan verksamhet med vilda djur kan du träffa på rovdjur. Säkerheten kring dessa är väldigt hög och det är viktigt att du känner till riskerna och arbetar på ett säkert sätt.
Är du osäker på vad du bör göra i en viss situation, FRÅGA ALLTID SNARARE ÄN ATT CHANSA.

Staket

– Starta varje dag med att noga se över staket, dörrar och grindar i djurets hägn.
– Se till att lås går igen ordentligt på dörrar, grindar och luckor.
– Låser du upp en dörr eller grind, lås alltid efter dig. Kontrollera och säkerställ att du verkligen låst.
– Se över marken i närheten av staketet om det finns grävande djur.
– Kontrollera el-skåp och el-trådar samt reservaggregat så att allt fungerar.
– Se till att inga föremål eller grenar har ramlat ner på staketet/el-trådarna.
– Ryck och dra i staketet för att se till att det håller.

Slusspassager

-Se till att det inte finns hinder i slusspassagen.
– Se till att elektronik till luckor fungerar. Alt. att mekaniska redskap är hela och fungerar.
– Se till att luckor stängs och låses ordentligt efter förflyttning av djur.
– Se till att mobila passagegångar är korrekt låsta och förankrade.
– Undvik störande moment när du slussar djur. Förbipasserande besökare, kollegor eller insyn till andra djurhägn som kan orsaka att djuret inte vill gå in eller stannar i passagen.

Godtrogenhet

Som vi pratade om i tidigare lektion kan godtrogenhet gentemot rovdjur uppstå hos en själv men också hos nära kollegor. För att förhindra att olyckor sker i relation till detta, för ofta dialoger om säkerhet och risker. Märker du att en kollega har tendenser till att vara oförsiktig eller naiv runt djurhägn, prata alltid med en arbetsledare eller chef om detta.

– Stick aldrig in fingrar, föremål eller armar genom galler till rovdjur.
– Stå aldrig lutad mot staket till rovdjurshägn.
– Vänd inte ryggen mot ett rovdjur, detta kan trigga till anfall mot glas eller staket.
– Sträck inte in redskap för att fiska upp tappade saker.
– Räkna alltid alla djurindivider så att du är 100% säker på att ingen befinner sig i hägnet innan du öppnar grindar/dörrar/slussar.

Reptiler

Sköldpaddor, ödlor och ormar är fascinerande djur och kan finnas på många typer av arbetsplatser. För att undvika skador och smittor när du arbetar med dessa djur finns det vissa saker man ska tänka på.

Salmonella

Salmonella är en magsjukdom. Den sprids via avföring och matrester som har hanterats på ett felaktigt sätt. De flesta får lindriga besvär som snabbt går över. Du kan få hög feber och diarré. För att undvika smitta av denna zoonos vid hantering av reptiler tänk på att:

-Använd engång handskar vid hantering och rengöring av anläggningar.
– Tvätta händer och armar noga innan och efter kontakt med reptiler.

Bett

Likt alla djur så kan även reptiler bitas. Bett kan variera i omfattning beroende på storleken på djuret. Genom att hantera djuret på rätt sätt och att alltid se till att hålla djurets huvud ifrån dig själv minimerar risken för bett.

-Använd ormkrokar för att lyfta ormar, säkra ett korrekt grepp om nacke/framkropp på ödlor och undvik hantering framifrån på sköldpaddor.

Klämskador

Vissa sköldpaddor kan väga upp mot 200 kg! Att bli trampad på eller klämd är inte ovanligt i arbete med dessa. Även stora ormar kan “krama” med en enorm kraft.

-Använd alltid stålhätta på skorna för att undvika skador om du blir trampad på.
– Placera inte dig själv mellan vägg och stor sköldpadda. Sköldpaddan kommer inte att gå runt dig och du riskerar att bli klämd.
– Placera inte dig själv mellan två stora sköldpaddor.
– Undvik att hantera stora ormar runt dina armar eller hals. Börjar ormen att “krama” är det väldigt svårt att få loss den. Skadorna kan bli svåra.

Snärt med svans

Vissa ödlor, bland annat leguaner kan snärta med sin svans. Detta får samma effekt som en piska och kan göra väldigt ont. Var därför observant när:

-Ödlan sitter på grenar i närheten av dig. Blir den stressad eller orolig kan den börja piska dig med svansen.
– Flera ödlor i samma hägn kan piska mot varandra, stå inte för nära.
– Vid hantering av ödlor med piskande svans, se till att hålla ett grepp om svansroten och placera bakdelen nära din egen kropp med huvudet bort ifrån dig.

Gift

Anläggningar som innehar giftiga djur måste alltid ha en varningstext på respektive bur/hägn. Men ta för vana att inte förlita dig på skyltar utan ta reda på fakta om djurarten om du är osäker.

-Fråga kollegor om du inte känner till arten, ifall denna är giftig.
– Hantera inte giftiga djur utan en korrekt utbildning.
– Var väldigt noga med smittskyddsrutiner vid städning och renhållning av anläggningar för giftiga djur.
– Använd lämplig skyddsutrustning.

Brännskador

Reptiler är växelvarma djur. De behöver ha en extern värmekälla i sin anläggning för att reglera sin kroppstemperatur. Det finns alltid en eller flera värmekällor i samband med reptiler. Tänk på att:

-Lokalisera värmekällorna i hägnet/buren och undvik att komma i kontakt med dom.
– Se över temperaturen dagligen så att den är korrekt inställd för respektive art.
– Kontrollera dagligen så att inga lampor eller doppvärmare är trasiga.
– Kontrollera så att djuret inte kan komma i direkt kontakt med lampor eller doppvärmare och bränna sig.
– Var observant vid renhållning så att du inte bränner dig.
– Tänk på att dra ur kontakten och låt enheten svalna innan du flyttar den.

Primater

Staket

Likt alla djur som vistas i hägn är det viktigt att varje dag se över dess staket. För primater innefattar det även tak då djuren klättrar väldigt högt upp.

– Starta varje dag med att noga se över staket, dörrar och grindar i djurets hägn.
– Se till att lås går igen ordentligt på dörrar, grindar och luckor.
– Låser du upp en dörr eller grind, lås alltid efter dig. Kontrollera och säkerställ att du verkligen låst.
– Se över glasrutor så att det inte finns sprickor.
– Kontrollera så att det inte finns växtlighet eller kvarglömda redskap som primater kan använda för att klättra ut.
– Se till att inga föremål eller grenar har ramlat ner på staketet/el-trådarna.
– Ryck och dra i staketet för att se till att det håller.

Bett

Stora primater hanteras på samma sätt som rovdjur. (Se stycket om rovdjur)

– Små apor och lemurer som är vana med människor sitter gärna på axeln eller klättrar på dig. Undvik att ha primater nära ditt ansikte och hals då många kan bitas för att undersöka eller testa gränser. De behöver alltså inte bli skrämda eller känna sig hotade för att bitas.

-Stå inte nära staket till större apor eller lemurer. Dessa kan sträcka ut armar och slita tag i dig.
– Undvik att mata med händerna. Lägg istället maten på olika ställen så de får leta och äta själva. Det är också i syfte av smittskydd.

Långt hår & Smycken

För dig som har långt hår, sätt upp håret i tofs eller fläta för att inte riskera att primater använder ditt utsläppta hår som klätterställning. Det kan göra ont. Undvik också stora smycken, örhängen, halsband och piercingar då dessa kan komma att ryckas i och orsaka skador.

Fåglar

Näbbar & bett

Som vi lärde oss i tidigare lektion kan olika näbbar orsaka olika stor skada. Fåglar har relativt stor vridförmåga på sitt huvud och kan lätt få tag i fingrar om du enbart håller i dess kropp vid hantering.

-Använd alltid lämpliga, tjocka handskar av skinn när du hanterar fåglar för hand.
– Man kan täcka fågelns ögon med en duk eller liknande för att lugna fågeln och minimera risken för att bli biten. Tänk på att se till att fågeln får luft när du täcker huvudet.

Ett korrekt grepp runt fågelns ben minimerar risken att bli skadad vid hantering.

Gripkor

Många fåglar har enorm gripförmåga i sina fötter. De kan orsaka skador om fågeln får tag i oss med sina klor.

-Säkra alltid fågelns ben i ett grepp som på bilden ovan. Fåglar försvarar sig lika mycket med klor som med näbb.
– Vid fångande av fågel i håv, säkra alltid vingar först, sedan klorna.
– Använd alltid handskar av skinn.

Glasrutor

Som vi lärde oss i tidigare lektion har fåglar ibland inte förmågan att uppfatta glasrutor som en skiljevägg. De kan skada sig själva riktigt illa när de flyger mot glasrutor. Tänk därför på att:

-Täck för glasrutor med tunna gardiner eller mönstrad klisterfilm för att visa fågeln tydligt att där är ett hinder.
– Sätt upp schabloner på fönstret för att visa fågeln att där är ett hinder.
– Undvik schabloner som ser ut som fåglar, då dessa kan uppfattas som inkräktare/hot.

Vingar

Fåglars vingar är väldigt känsliga och det är vår främsta uppgift vid hantering att se till att säkra fågelns vingar. Tänk på att:

-Lyft fågeln runt vingar och kropp så att fågeln inte kan flaxa okontrollerat och skada sig.
– Sätt alltid fågeln i en transportbur som är så liten att fågeln inte kan flaxa okontrollerat med vingarna.

Stress

I föregående lektion tog vi upp risker med stress i sin arbetsmiljö och hur vi människor påverkas av det. För att förhindra olyckor som är stressrelaterade är det jätteviktigt att våga prata om stress på sin arbetsplats.

-Se till att det finns hållbara arbetsrutiner och och hjälpmedel för att klara av dina arbetsuppgifter.
– Prata med dina kollegor, arbetsledare eller chefer om du upplever någon av dina kollegor så stressad att säkerheten brister.
– Våga säga till när du känner att en situation inte är hållbar på grund av att du själv stressar och inte tänker klart. Ta hjälp av kollegor.
– Arbeta självständigt för att känna igen stressymptom hos dig själv och hitta hållbara lösningar för hur du kan hantera det.
– Jag tipsar åter igen om boken Hjärnstark av Anders Hansen.

“Vid ett tillfälle på en ny arbetsplats jag inte kände mig så hemma i ännu blev jag ombedd att fånga en get för att kontrollera ett sår på dess mage. Jag hade aldrig fångat en get förr och blev stressad för att veterinären stod och väntade. Jag tog första bästa tillfälle att fånga geten och glömde bort att kontrollera hur omgivningen såg ut och ifall det fanns några risker med att fånga den just där. Det resulterade att jag snubblade illa på stora stenar i nedförsbacken vi befann oss i, släppte inte taget om geten som försökte slita sig och jag fastnar illa mellan getens horn med min arm. Jag slet sönder mjukdelar i armbågen som fortfarande smärtar 6 månader efter olyckan. Jag får glädjas åt att geten fick den vård den behövde och blev glad av allt godis den fick efter omplåstringen av såret. Hade jag istället inte stressat, tänkt efter och fångat geten på plan mark med hjälp av en kollega hade olyckan kanske aldrig hänt”
Person 1 – Djurvårdare på gård.

“Jag tog med mig min papegoja till djurbutiken för att få hjälp med att klippa hans klor. Jag var stressad över situationen då jag aldrig fått hjälp med att klippa hans klor förut. Klippningen gick jättebra och jag kände mig lättad över att det gått över förväntan. Jag ville berömma min papegoja och hade inget godis tillgängligt. Av bara farten pussade jag på honom som vi alltid gör hemma. Plötsligt biter han tag i min läpp och klyver den på mitten med sin vassa näbb. I chock får jag åka till sjukhuset och sy och lever nu med en läpp som ser ut som en opererad gomspalt.
Hade jag bara lugnat ner mig och tänkt ordentligt hade jag så klart vetat att jag inte borde pussat på min papegoja i en situation som han var ovan med. Även djur man känner väl kan ju agera annorlunda i ovana situationer.”

Person 2 – Papegojuppfödare.

Instuderingsfrågor

  1. Vad ska man tänka på när man leder ett djur genom dörrar/grindar?
  2. Vad ska man tänka på när man leder en häst tillsammans med andra ekipage?
  3. Vad bör man göra till en daglig rutin gällande arbetsplatsens hjälpmedel?
  4. Varför ska man inte lyfta små djur i öron, svansar eller nackskinn?
  5. Hur bör du hantera aggressiva djurägare?
  6. Hur ofta bör du se över rovdjursstaket?
  7. Nämn tre risker med att bli för godtrogen när det kommer till rovdjur.
  8. Hur ska du undvika att bli smittad av salmonella vid arbete med reptiler?
  9. Hur kan du veta att reptilen du ska sköta är giftig?
  10. Vad bör du tänka på när små primater klättrar på dig?
  11. Vad är det första du bör säkra när du hanterar fåglar?

Gör veckans inlämningsuppgifter under fliken “Vecka Ett”