Vecka 1 – Miljövälfärd

Vad innebär välfärd?

Visste du att kaniner har ett väldigt stort utrymmesbehov?

Djurvälfärd kan kort sammanfattas till djurets egenupplevda livskvalité. Djurvälfärd definieras lite olika av olika forskare men alla är rörande överens om att det handlar om hur det individuella djuret upplever sin livssituation. I djurvälfärd ingår bland annat djurets beteende, dess hälsa, dess fysiologi och dess miljö. Man använder sig av en rad olika faktorer när man gör en bedömning av djurets totala välfärd.

En viktig pusselbit vi behöver för att bedöma djurets välfärd är kunskap om själva arten. Var härstammar arten ifrån? Vad äter den där? Hur ser miljön ut? Vad sysselsätter sig djuret med?

I denna kurs kommer vi att lära oss om alla dessa faktorer, vad brister i välfärden innebär för djuret och hur vi kan lära oss att öka djurets välfärd. Dessa kunskaper appliceras med enkelhet på våra husdjur men är också aktuella för yrkesverksamma personer inom många olika djurbranscher.

Husdjurens anpassning

Det är ingen hemlighet att vi människor har en tendens att förmänskliga våra husdjur.
Av välvilja implementerar vi vår omgivning i deras miljö och våra känslor på deras beteenden. Ett miljö-exempel är den klassiska hamsterburen.
Vi går till djuraffären och köper sådant vi tycker är gulligt, plasthus i form av tivolitält eller ostar, allt i ett rosa eller blått tema beroende på vad man har för favoritfärg. I stället för att fylla buren med miljö som hamstern vill ha. Sand, öken, torra buskage och grävmöjligheter.

Ett beteende-exempel där vi speglar våra egna känslor i våra djur kan vara hunden som med bedjande ögon tigger efter frukostmackan matte håller i handen. ”Så klart ska Nalle få mackan, det är ju så synd om honom. Han hade det inte lätt när han var valp.”
Våra egna känslor får oss ibland att tro att det är det bästa även för våra djur.

Oavsett vad man har för djurart i sitt hem behöver man åsidosätta från sina egna önskemål lite grann och se livet utifrån djurets perspektiv gällande miljö och beteenden. Den stora frågan är alltid: Var härstammar djuret ifrån?
När du besvarat den frågan kan du se till hur miljön ser ut där och hur djuret använder sin miljö för att utföra olika beteenden.

I stycket nedan kommer vi att lära oss om de kategorier man mäter djurens välfärd. Oavsett om det är ett husdjur, djur på bondgård, för produktion eller djurpark. Kan man med enkelhet säga JA på samtliga kategorier har man en god förutsättning för bra djurvälfärd. Men arbetet stannar inte där. Man kan ständigt utveckla djurens välfärd genom att lära sig mer om arten man sköter och ständigt sträva efter ett så naturligt liv som möjligt.


Miljövälfärd

Visste du att hamstrar är nattaktiva djur? Att störa deras djupsömn kan leda till problembeteenden och ohälsa.

Skydd från väder och vind

Alla djur behöver ha skydd mot väder och vind. Detta kan se lite olika ut beroende på vilken djurart det är och hur det söker skydd i sin naturliga miljö. De flesta djur kan man skydda från väder och vind med olika typer av kojor eller hus. Kravet är då att skyddet ska vara fritt från väta, fukt, vind, snö, frost, regn och starkt solsken. Överväg noga hur du placerar och bygger skydd för ditt djur för att uppfylla dessa kriterier.

Vissa djur, fåglar eller trädlevande djur behöver ha sina kojor eller hus uppe i träden medan andra djur, till exempel hamstrar och kaniner, gräver sina egna skydd under marken eller gömmer sig i grottor. Ju mer anpassning, desto bättre för djuret.

Ett öppet stall ger utomhuskänsla samtidigt som det skyddar mot väder och vind.

Bekväma viloplatser

Där djuret vistas måste det finnas bekväma viloplatser. Gärna flera stycken. Beroende på om det är ett marklevande eller trädlevande djur behöver viloplatserna se olika ut. För marklevande djur, till exempel hundar, kan man erbjuda en bädd eller filt att vila på. För en kanin eller marsvin kan det vara en hylla eller ett hustak. För klättrande djur som råttor eller chinchillor kan det vara också vara hyllor eller kojor på högre höjd. Fåglar behöver ha grenar eller holkar. Åter igen gäller det att se hur djuret vilar i det vilda och återskapa de möjligheterna i fångenskap. Har man fler djur av samma art som bor tillsammans behöver viloplatserna vara så stora att alla djur kan få plats där samtidigt utan att trängas. Djuret ska kunna ligga utsträckt och kunna vända sig utan problem.

Det är viktigt att ha en eller flera platser i hemmet där djuren får vara ifred från klappar och hantering. Det skapar trygghet och välbefinnande för djuret.

Säker miljö

Alla utrymmen där djuret vistas måste vara säkra. Det innebär att det inte får finnas platser där djuret kan fastna, ramla, klämma sig eller skada sig. Det innebär också att djuret inte ska kunna rymma eller att större rovdjur ska kunna ta sig in i hänget. Det är bra att göra regelbundna kontroller av djurets miljö för att se till att inga säkerhetsrisker uppstått. Till exempel: Trasigt staket, lös el-kontakt, vassa föremål, rostigt galler mm.
Om du använder verktyg till dina djur, till exempel koppel, grimmor, klotänger, sadlar, munkorgar mm. Så behöver även dessa ses över regelbundet och hålla bra standard.

Skugga

Djur som bor utomhus behöver ha ständig tillgång till skugga. Antingen naturlig skugga som skapas av träd och buskage eller skapade skuggplatser som vindskydd eller tak. Att kunna reglera sin kroppstemperatur och svalka sig under varma dagar är jätteviktigt.

Solplatser

Lika viktigt är det att djur får tillgång till solplatser. Att värma sig vid men också för uv-strålar och vitaminer. Vissa djur lever mer i solen än andra och hägnet bör ses över beroende på vad det är för djurart. Djur som lever inomhus behöver också få tillgång till solljus. Antingen genom stora fönster, tillfällig och regelbunden utevistelse eller artificiellt uv-ljus. Det är viktigt att låta inomhuslevande djur ha en naturlig dygnsrytm med korrekt antal sol- och mörkertimmar.

Utkiksplatser

Utkiksplatser kan bestå av hyllor, hustak, klätterställningar, fönsterplatser, jordhögar, stubbar mm. Bara fantasin sätter gränser! Tänk på att anpassa utkiksplatsen efter den djurart som ska vara där.
Utkiksplatser ger djuret möjlighet att spana ut över sitt revir, skapa trygghet och upptäcka inkräktare. Det bidrar till att hålla djuret sysselsatt och alert.

Gömställen

Utöver skydd mot väder och vind samt viloplatser behöver djurets hägn innehålla flera gömställen. Gömställen kan vara platser där djuret kan gömma sig för andra djur, människor, skrämmande ljud eller liknande. Gömställen kan bestå av växtlighet, hus, vindskydd, kojor, tunnlar mm. Precis som med utkiksplatserna är det bara fantasin som sätter gränser för vad ett gömställe kan vara. Kom bara ihåg att anpassa det för respektive djurart.

Stockar förhindrar bäddmaterial från att spridas utanför bädden.

Badmöjligheter i vatten

Många djur badar och tvättar sig i vatten. En badplats ger också djuret möjlighet att svalka sig under varma dagar. Vattenområdet behöver vara så stort att hela djuret får plats utsträckt. Tänk på att vissa djur inte kan simma.

Visste du att flamingos som får fel kost kan förlora sin rosa färg?

Badmöjligheter i sand

Ökenlevande djur behöver ha badmöjligheter i sand. Till exempel, katt, hamster, chinchilla, gerbil Mf. Även här behöver sandytan vara så stor att djuret kan få plats med kroppen utsträckt. Att bada i sand är ett annat sätt att tvätta pälsen i stället för att bada i vatten. Många ökenlevande djur tycker samtidigt om att gräva i sanden.

Badmöjligheter i gyttja

En del djur, till exempel grisar, behöver i stället gyttja att bada i. Gyttjan fungerar som svalkande för kroppen och skyddar samtidigt huden mot stark sol.

Grisar är väldigt kloka och känsliga djur. De är väldigt observanta på sin omgivning och sin flocks mående.

Ren miljö

Enligt svensk lag ska du hålla djurens miljö ren. Det innebär att regelbundet städa bort avföring, matrester, damm och smuts. En bra riktlinje är, Kan du själv tänka dig att sova i bädden, äta ur matskålen och bo i utrymmet utan att känna att det är för smutsigt, så är det okej för djuret också.

Tillgång till rent dricksvatten

Alla djur bör ha fri tillgång på rent dricksvatten dygnet runt. Våra högproducerande husdjur ska hela tiden ges tillfälle att konsumera tillräckliga mängder dricksvatten. Djur ska ges vatten i tillräcklig mängd och minst två gånger per dygn enligt djurskyddsbestämmelserna.
Vatten serveras på olika sätt beroende på hur djuret dricker vatten i det vilda. De flesta djur kan dricka vatten ur skål eller vattenkopp. En del djur kan dricka ur flaskor om de är vana vid det från födseln. Vissa grodor, ödlor och ormar vill dricka från vattendroppar man tillför via fuktsystem eller dusch. Ta reda på hur respektive djurart föredrar sitt vatten.

Klättermöjligheter

Trädlevande eller klättrande djur behöver ha klättermöjligheter. Katter, chinchillor, ormar, apor Mf. Klättermöjligheter kan erbjudas med byggda ställningar, klösträd, hyllor eller sådant som finns i naturen. Träd, buskar klippor mm. Sammansatta hyllor eller klätteranordningar behöver se ut så att djuret inte behöver kliva ner på marken för att nå nästa sektion utan kan ta sig emellan anordningarna klättrande. Se till att det inte finns fall eller klämrisker med byggda anordningar.

Klätterställningar kan med enkelhet byggas av naturmaterial som
stubbar, grenar eller stockar.

Grävmöjligheter

Marklevande djur har ofta ett behov av att gräva. Antingen för att bygga bohålor under marken, exempelvis kaniner, hamstrar mf. Eller för att svalka sig och söka föda. När djuren bor utomhus kan detta behov enkelt uppfyllas men för inomhuslevande djur behöver man ha ett substitut. Till exempel en grävlåda med jord, torv eller sand.

Visste du att kaniner lever i gångar flera meter under marken?

Möjlighet att röra sig fritt

Det är en otrolig viktig del i välfärdsarbetet att alla djur har möjlighet att röra sig fritt.
Det man menar är att djur inte ska stå fastspända eller på något annat sätt sitta fast och hindra djuret från att röra sig som den själv vill. Exempel på sådant som fortfarande förekommer inom djurhållning är hästar som står uppbundna på spilta i stället för att stå lösa i box. Fixering av kor eller grisar mm.

Valmöjlighet till utevistelse

Att själv kunna bestämma när man vill vistas utomhus är en strävan inom all djurhållning. Dock behöver man se det i relation till vad det är för djurart man har och möjligheterna till utevistelse. Till exempel kan det vara olämpligt att låta en sköldpadda eller ödla vistas utomhus under vintertid i Sverige. Det skulle kunna vara direkt skadligt med tanke på att de är växelvarma. Men stävan efter att låta alla djur kunna få njuta av utevistelse är jätteviktig.

Visste du att katter kan känna smak av luftburna partiklar?

Valmöjlighet till inomhusvistelse

Likaså är möjligheten att kunna gå inomhus när djuret vill. I Sverige är det lagkrav på att alla djur som bor utomhus ska ha någon form av skydd mot väder och vind. Ibland kan inomhusvistelse till exempel vara ett stall eller annan inomhusanläggning.

Tillfredställande luft

Med tillfredställande luft innebär det att luften i utrymmet där djuret vistas är fritt från bland annat obehagliga, starka dofter. Till exempel, starkt rengöringsmedel eller mögel. Luften bör heller inte vara väldigt fuktig eller torr, dålig syretillförsel, dålig ventilation mm.

Tillfredställande ljud

Vad som är tillfredställande ljud kan variera. Denna kategori innebär möjlighet att höra naturens olika ljud, höra ljud ifrån artfränder mm. Det kan också innebära att man undviker störande ljud som hög musik, höga skrik och röster, kontinuerliga störande ljud så som brummande fläktar eller motorer.

Tillfredställande värme

Tillfredställande värme varierar beroende på vad det är för djurart. Det gäller att anpassa värmen till respektive djurart för att undvika överhettning eller nedkylning. Man kan använda sig av bland annat värmelampor eller fläktar/AC för att reglera inomhustemperatur.

Tillgång till social kontakt

Vissa djur är sociala och lever i olika former av gruppkonstellationer. Till exempel hästar, hundar och kanariefåglar. De är beroende av artfränder för att trivas och må bra. Ett flockdjur som tvingas leva ensam uppvisar ofta beteendestörningar.
Andra djur är solitära, dvs. lever ensamma. Till exempel guldhamster eller iller, Även dessa djur behöver tillgång till social kontakt. Det kan tillgodoses av oss människor eller andra djurarter inom synfältet som inte stör eller hotar det egna reviret. En del solitära djur kan uppskatta en artfrände medan andra inte vill veta av en vän.

Är det tillräckligt?

Låt oss säga att vi kryssat för JA i de kategorier ovan som är relevant för gerbiler.
Är miljövälfärden för gerbilen optimal då?
Låt oss titta på ett exempel nedan:

Här ser vi en klassisk bur för små gnagare som ofta säljs i zoo fackhandeln. Buren har enligt Jordbruksverket godkända minimi-mått (Eventuellt inte för 4 gerbiler likt exempelbilden) och uppfyller de flesta välfärdskategorier ovan, bortsätt från badmöjligheter i vatten/gyttja samt möjlighet till utevistelse.
Ändå är denna bur långt ifrån anpassad till gerbilens naturliga miljö. Därav kan man dra slutsatsen att en viss grundläggande miljövälfärd är uppnådd men miljön i sin helhet skulle kunna anses olämplig.
Man skulle kunna uppnå samma miljövälfärds-kategorier med denna lösning på bur:

Här har vi en något större bur som genast kan ge bättre utlopp för gerbilens rörelsebehov.
Här ser vi en miljö som efterliknar de områden gerbilen härstammar ifrån i det vilda. Torra buskage, möjlighet att gräva, gömma sig mm. Samma kategorier uppfyllda likt buren i exempel 1, men betydligt mer anpassat till korrekt miljö.
Här kan man dra slutsatsen att gerbilens miljövälfärd är mycket bättre.

Det gäller alltså att se till hur arten väljer att leva i det vilda samtidigt som man ser till att alla välfärds-kategorier uppfylls för att öka välfärden ytterligare.


Instuderingsfrågor

Besvarade följande frågeställningar och arbeta med dom tills du känner att du kan och förstår dom. Dessa frågor ska INTE skickas in utan är till för dig att säkerställa att du förstått det du läst om i lektionen ovan.

  1. Vad innebär djurvälfärd?
  2. Bedömer man välfärden för individen eller för arten i sin helhet? Varför?
  3. Varför ska vi inte överföra våra mänskliga värderingar och känslor på våra djur?
  4. Hur ska du kunna anpassa “skydd från väder och vind” för olika typer av djurarter?
  5. Vilka olika typer av badmöjligheter finns det och hur ska man tänka med tillgången till dessa?
  6. Hur bör man tolka kategorin “möjlighet att röra sig fritt”?
  7. Måste alla djur ha tillgång till social kontakt? Varför/varför inte?
  8. Är det tillräckligt att kryssa i JA på samtliga ovanstående välfärdspunkter? Är välfärden fulländad då?
  9. Vad behöver du ta reda, gällande artens behov, på utöver ovanstående välfärdspunkter?
  10. Kan man någonsin säga att man uppnått fullständig välfärd för ett djur anser du?

Gå vidare till “Vecka 1 – Inlämningsuppgifter”