Vecka 2 – Hälsovälfärd

Vad innebär hälsovälfärd?

Hälsovälfärd innebär kortfattat fysisk hälsa. Den fysiska hälsan kan variera genom djurets liv och det finns stadier i livet där djuret är mer känsligt. Tillväxtfas, (unge) åldringsfas, (gammal) dräktig och digivande honor samt individer med nedsatt immunförsvar.
För att kontrollera djurets hälsovälfärd är det viktigt att man lär sig vad man bör titta efter. Ni som har gått vår Djurskötarkurs har redan arbetat med ett förenklat besiktningsprotokoll som man kan göra hemma. Arbetar man med djur på arbetsplats är protokollet ofta mer omfattande än så. I detta stycke kommer vi inte att gå in så djupt på vad som är avvikande eller ej utan mer vad du ska undersöka. För er som vill veta med om hälsa och avvikande hälsoproblem rekommenderar jag vår Djurskötarkurs.

Hälsovälfärd går ofta hand i hand med miljövälfärd. Det är ofta på grund av miljövälfärden som brister i hälsovälfärden uppstår. Till exempel oren miljö, brist på utrymme mm.

När man arbetar med hälsovälfärd letar man efter avvikelser i djurets mående. Man tittar på vissa saker och bedömer utifrån det man kan se och höra.
Man kan ta vissa redskap till hjälp för att kontrollera mer noga, till exempel otoskop eller stetoskop.
För att kontrollera sådant vi inte kan se eller känna med blotta ögat behöver vi ta djuret till en veterinär för vidare undersökning. Blodprov, röntgen mm görs endast av behörig personal. 

Innan du börjar besiktningen

Innan besiktningen av djuret börjar finns det några saker du bör ta reda på.
Om du är på en arbetsplats ska djuret ha ett eget individkort där information om djuret står skrivet. Om djuret inte har ett individkort behöver du samla in viss information och anteckna det i protokollet.
Art, ras, ID-nummer, namn, ålder, kön, kastrerad/ej kastrerad, tidigare sjukdomar/åkommor samt vikt.

Att samla in denna information gör att man får en bra inblick i individens hälsa. Vid eventuell medicinering kan man snabbt räkna ut dosering utan att behöva väga innan.
Det kan också vara bra att ta reda på när djuret åt och gjorde ifrån sig sist.

Djuret vid första anblick

Innan du går fram till djuret, observera djuret på avstånd i sin naturliga miljö (om möjligt)
Titta efter hur djuret rör sig och om den beter sig annorlunda mot vad den brukar eller vad som anses normalt för arten. Verkar djuret nyfiket? Observerar den att du kommer fram? Haltar den? Verkar djuret alert eller slö? Stressad?

Djur som vistas i flock kan man enklare bedöma ett avvikande beteende genom att observera de andra individerna i flocken.

Genom att ta sig tid till att observera djuret på avstånd kan du upptäcka saker som du kan ha nytta av i din fysiska besiktning. Till exempel kan du se om djuret stödjer olika på sina ben eller om det finns en ovilja att röra sig trots att resten av flocken springer i väg. Vid ett sådant tillfälle kan det vara en god idé att se över eventuell smärta i ben eller buk som gör att djuret inte vill röra sig.

Ibland stöter man på djurarter som man inte arbetat med tidigare. Då kan det vara svårt att veta vad som anses normalt och inte. Läs därför på ordentligt om djuret du ska möta så att du enklare kan göra en bedömning. Ta hjälp av sökmotorer och andra seriösa hemsidor/studier och undvik forum eller tips från sociala medier där vetenskaplig grund saknas. I vår Djurskötarkurs kan du lära dig mer om avvikande hälsoproblem och vad du ska titta efter vid besiktningar.
I vår Djur Säkerhetskurs får du lära dig hur du hanterar olika djurslag på ett säkert sätt.

Nos/näbb

När du börjar din fysiska besiktning börjar du framifrån och arbetar dig bakåt. Tänk på att djur oftast står still en begränsad tid innan de tröttnar. Det kan försvåra undersökningen. Arbeta därför metodiskt, lugnt och välplanerat.
Titta här efter avvikelser som hör till nos och luftvägar. Titta efter fysiska avvikelse roch lyssna samtidigt på andningen.

Mun/tänder/tunga

Börja med att känna på utsidan av käken efter avvikande svullnader eller ömhet. Titta därefter igenom samtliga tänder (incisivier, canin, premolarer samt molarer) och titta efter rodnader eller svullnader i tandköttet. Glöm heller inte att titta efter avvikelser på tungan och känn efter om djuret har dålig andedräkt som kan tyda på inflammation eller sjukdomar.

Ögon

Till ögon hör även ögonlock och tårkanaler. Du tittar efter onormala färgskiftningar, sekret, missfärgningar och ögats funktion.

Öron

Till öron hör ytteröra, inneröra och hörselgång. Du tittar efter sår, orenheter eller dålig odör.

Horn

När du undersöker horn tittar du efter avvikelser som kan vara av obehag för djuret. Du tittar efter större sprickor samt känner efter så att båda hornen har lika temperatur. Förhöjd- eller avsaknad av värme i hornen kan tyda på inre skador. Tänk på att horn normalt sätt är varmare i roten än längst ut på toppen.

Hud

Ett enkelt sätt att se huden även på päls/fjäderklädda djur är att dela på den med hjälp av fingrar eller att blåsa i pälsen för att få den att dela på sig. Det ska inte finnas orenheter, mjäll, sår eller andra avvikelser. Titta igenom hela djuret.

Päls/fjäderdräkt/fjäll

Här bedömer du pälsens/fjädrarnas kvalité och täthet. Det ska vara fritt från orenheter, smuts, fett och skador.
Här kan du även ange om djuret är i ruggning, fäll period eller öms och huruvida djuret är påverkad av det.

Mage/hull

Gör först en bedömning av bukens spänst och titta efter uppblåsthet eller ojämnheter i buken. Här bedömer du också djurets hull, övervikt eller undervikt. Använd tabellen nedan som hjälp för att känna djurets hull.
Klicka på respektive bild för att öppna i större fönster.

Leder

Känn igenom djurets leder, där ska ej finnas svullnader, eller radierande värme utöver den vanliga kroppsvärmen. Du kan också bedöma eventuell stelhet i leder genom att böja och se hur djuret reagerar vid beröring. Det bör heller inte låta vid böjning av leder. Var försiktig med böjning av känsliga leder, utgå ifrån din egen och djurets förmåga.

Muskler

Genom att känna igenom djurets muskler kan du bedöma om där finns stelhet, svullnader, ömhet eller avsaknad av muskelmassa. Detta görs genom att fysiskt känna igenom hela djuret vid samtliga muskelgrupper.

Avföring/kön/anal

Genom att kontrollera avföringen kan du få viktig information om djurets hälsa. För att göra den bedömningen behöver du ha kunskap om hur artens avföring ska se ut i normala fall.
Här kan du även ange om djuret är i brunst eller om det finns andra avvikelser med kön eller anal.

Svans

Kontrollera svansens utseende, form och funktion. Svansen är en förlängning av ryggraden och fyller för många djur en viktig funktion.

Hjärtfrekvens

Man anger hjärtfrekvens i slag per minut. Detta kan göras med hjälp av att fysiskt räkna hjärtslag under en minut, antingen genom att känna puls eller lyssna på hjärtat. Du kan också räkna slag per minut genom att räkna slagen under 15 sekunder och gångra med 4. (15 sekunder x 4 = 60 sekunder) Det sistnämnda är bra för djur som har svårt att stå stilla eller när det finns begränsat med tid.

Andningsfrekvens

Man anger andningsfrekvens i andetag per minut. Detta kan göras med hjälp av att fysiskt räkna andetag under en minut, antingen genom att titta på bröstkorgens höjning och sänkning eller genom att lyssna på lungorna.
Du kan också räkna andetag per minut genom att räkna andetagen under 15 sekunder och gångra med 4.
(15 sekunder x 4 = 60 sekunder) Det sistnämnda är bra för djur som har svårt att stå stilla eller när det finns begränsat med tid.

Temperatur

Det är viktigt att ha kunskap om djurartens normaltemp för att kunna avgöra om djuret har feber eller för låg temperatur i kroppen. För att kontrollera kroppstemperatur används en termometer för de djurslag som går.
Små djur så som hamstrar, råttor, möss mf. går inte att kontrollera kroppstemp med termometer.

Sjukdomar/åkommor

Här antecknas pågående eller tidigare sjukdomar eller åkommor som kan vara av relevans att veta vid besiktningen. Om djuret till exempel har problem med dålig andedräkt vid besiktningen kan det vara av relevans att nämna om djuret haft tidigare problem med tänder eller tandkött. Detta för att enkelt kunna se ett samband med tidigare sjukdomshistorik. Det är däremot inte relevant att veta om djuret haft exempelvis diarré en gång för 3 år sedan som berodde på något dåligt den ätit. Här ska du alltså inte stapla upp hela djurets sjukdomshistorik utan endast sådant som är relevant för nuvarande besiktning.


Instuderingsfrågor

Besvarade följande frågeställningar och arbeta med dom tills du känner att du kan och förstår dom. Dessa frågor ska INTE skickas in utan är till för dig att säkerställa att du förstått det du läst om i lektionen ovan.

  1. Vad bör du ta reda på om djuret innan du börjar din fysiska besiktning?
  2. Djur står stilla under en begränsad tid. Vad bör du tänka på för att djuret ska vara så bekvämt som möjligt?
  3. Varför ska du observera djuret på avstånd innan du börjar den fysiska besiktningen?
  4. Vilka olika tandkategorier finns det?
  5. Hur gör du en hullbedömning?
  6. Vad är en svans en förlängning av?
  7. Hur tar du en andningsfrekvens?
  8. Vad är hjärtfrekvens?
  9. Hur kan du ta reda på djurets kroppstemperatur, vad som är normalt och inte normalt?
  10. Varför ska du ange tidigare åkommor som är av relevans till besiktningen?

Gå vidare till “Vecka 2 – Miljöberikning”