Vecka 3 – Stereotypt beteende

Vad innebär stereotypt beteende?

Stereotypt beteende är ett upprepande beteende som saknar social funktion. Det kan till exempel vara en rörelse eller ett läte som upprepas utan att det finns någon mening bakom det. Att springa runt i en cirkel, vagga med kroppen, springa fram och tillbaka längs samma vägg eller gräva frenetiskt mot hårt golv. Beteendet verkar ge någon form av självstimulering och ses ofta hos djur som lever i misär, under kraftig stress eller i onaturliga miljöer.

Om man någon gång sätt elefanter i fångenskap i exempelvis Thailand där de ofta används som turistattraktioner kan man ibland se hur de står och vaggar fram och tillbaka när de inte bär turister. Ofta är deras fram- eller bakben ihopsatta med kedjor för att förhindra att de går i väg. Elefanterna arbetar många timmar om dagen och har ingen eller väldigt lite möjlighet att utföra sina normala beteenden. Ofta använder elefantskötarna smärtsamma metoder för att tvinga elefanterna till lydnad. Det är en baksida av turismen som man sällan ser.
Det konstant vaggande beteendet elefanterna utför är ett exempel på stereotypt beteende. Det är väldigt sällan man ser något liknande bland vilda, välmående elefanter.

Ett annat exempel ses ofta hos det vanligt förekommande husdjuret hamster. Många svenska familjer har någon gång haft en liten hamster som husdjur. Det är vanligt att man skaffar en hamster som första husdjur till sig själv eller sina barn. “Ett lättskött djur som inte kräver speciellt mycket” brukar många påstå. Ändå är det ett av de husdjur som ofta lever i helt felaktiga miljöer och som uppvisar både aggression och stereotypa problembeteenden.

Kanske har du någon gång sätt youtube-videos som cirkulerar med hamstrar som springer runt i cirklar och gör bakåtvolter ur matskålen. Eller klättrar upp i gallertaket för att sedan släppa taget och klättra upp igen? Många skrattar hjärtligt åt dessa tokiga beteenden och förstår inte allvaret i dom.

Brist på naturlig miljö

Brist på naturlig miljö är vanligt för mindre sällskapsdjur så som gnagare, kaniner, fåglar, möss m.fl. Kanske beror det på att mindre djur ofta anses ”enkare” och som förstagångs djurägare lägger man inte ner mycket tid på forskning kring djuret och dess leverne.

Miljön i djurets omgivning extremt viktig för dess välmående. Om man åter tar en hamster som exempel så lever de naturligt sätt på stora områden i halv-ökenmiljöer. De lever i gångar under marken och samlar bomaterial i form av torrt gräs och löv. De springer distanser som motsvarar flera mänskliga maraton-lopp under en natt. Något som den knappast får möjlighet till att göra i fångenskap.

I stället hålls hamstern ofta i små, färgglada plast- eller galler burar med dekorativa ost-hus i plast, dammigt kutterspån och i en miljö som oftare liknar ett barn-tivoli än en ökenmiljö av naturmaterial.
Det är inte ovanligt att hamstern till slut börjar uppvisa stereotypa beteenden i form av frenetiskt grävande i ett hörn eller upprepande slickningar på glas eller tuggande på galler.

Brist på social kontakt

En annan bidragande faktor till stereotypt beteende kan vara brist på social kontakt. Framför allt för flocklevande djur som hålls ensamma. Kaniner, marsvin, hästar, grisar m.fl.
En stor del av livet för flocklevande djur innefattar kontakt med artfränderna. Flocken bidrar till trygghet, kommunikation, omvårdnad, värme och lek.
Även solitära djur behöver någon form av social kontakt.

Felaktig social hållning

Felaktig social hållning kan också trigga stereotypa beteenden för en eller flera individer.
Antingen likt exemplet ovan eller att man håller solitära djur i flock.
Det kan också vara så att arten naturligt lever i familjeflockar men nu vistas med individer som inte är besläktade. Eller att arten lever naturligt lever i harem-flockar men nu tvingas leva med endast hanar. I vår Djurskötarkurs kan du lära dig mer om olika gruppkonstellationer.

Oförmåga att utföra beteenden

Denna kategori kan knytas samman med samtliga ovanstående kategorier. Beteenden som djur naturligt utför görs i samband med miljö, artfränder, utrymme mm.
Ger man inte en kanin utrymme att skutta och gräva kan depression eller stereotypa beteenden uppstå likväl som om man inte ger en hund promenader eller en katt klös- och klättermöjligheter. Vissa individer är känsligare för stress än andra, stereotypt beteende uppstår inte vid minsta brist på välfärd utan under långvarig, kraftig stress eller felaktig hållning.

Brist på utrymme

Brist på utrymme är vanligt förekommande hos många djur i fångenskap om man jämför med hur arterna väljer att leva i det vilda. Med begränsade utrymmen kommer också begränsade möjligheter att leva naturligt likt alla ovanstående kategorier.
Som djurägare/djurskötare behöver man se till Jordbruksverkets minimi-mått när man väljer bur/hägn till sina djur. Jordbruksverket anger dock minsta möjliga tillåtna yta för arter att vistas på. Det betyder inte är det är det är det lämpliga måttet att hålla djur på. Utrymmena behöver vara betydligt större.

Smärta/sjukdomar

Smärta och sjukdomar som inte behandlas i tid kan på sikt bidra till att djur på egen hand försöker ”trösta” sig genom att uppvisa stereotypa beteenden. Enligt svensk lagstiftning har vi som äger, sköter eller tillfälligt lånar djur ett juridiskt ansvar att skydda djur mot all form av fysiskt lidande och sjukdom.

Trauma

Ibland kan tidigare trauman i djurens liv ge bestående men som senare i livet kan visas i form av stereotypt beteende. Kanske har djuret i sin uppväxt levt i misär eller upplevt stress/smärta i vissa situationer. Liknande situationer senare i livet kan återskapa stress och stereotypa beteenden även om välfärden just nu är bra.
Viktigt att tänka på i situationer som dessa är att inte ömka djuret och tycka synd om.
Våra känslor av sorg, smärta och oro kan förstärka stress hos djuret.


Instuderingsfrågor

Besvarade följande frågeställningar och arbeta med dom tills du känner att du kan och förstår dom. Dessa frågor ska INTE skickas in utan är till för dig att säkerställa att du förstått det du läst om i lektionen ovan.

  1. Vad innebär stereotypt beteende?
  2. Vad har stereotypt beteende för funktion för djuret?
  3. Varför uppstår stereotypa beteenden?
  4. Vad kan tidigare upplevda trauman få för konsekvenser senare i djurets liv?
  5. Hur kan brist på utrymme vara ett välfärdsproblem för djur?
  6. Om man brister i något utav ovanstående kategorier, innebär det alltid att stereotypi uppstår?
  7. Hur kan man se skillnad på ett stereotypt beteende och ett normalt beteende? Vad tror du?

Gå vidare till “Vecka 3 – Inlämningsuppgifter”