Vecka 4 – Välfärdsproblem för vilda djur

I lektionen nedan kommer vi att ta upp några viktiga delar av välfärdsproblem för vilda djur.
Vi människor är tyvärr orsaken till dessa och många är med och bidrar till hoten utan att vara medvetna om det. Efter denna lektion hoppas jag att du ska få lite större förståelse för de vilda djurens välfärdsproblem, hur du kan hjälpa till samt hur stora organisationer arbetar idag.

Att hjälpa vår vilda planet och vilda djur är ett enormt ämne och innefattar många olika delar.
Vi kan göra mycket, mycket mer än de delar som tas upp i denna lektion.


Tjuvjakt & Illegal handel

Handväskor, halsband, plånböcker, statyetter, bälten, pälsar mm.

ARTIKEL DJURSKYDDET:
Den illegala handeln med hotade djur är mycket stor och har drivit flera arter till utrotningens gräns. En del har redan försvunnit för alltid. Bakom handeln finns ofta kriminella nätverk och tjuvjakt som i många fall medför ett stort lidande för djuren.

Tullverkets beslag av utrotningshotade växter och djur har fördubblats på fem år. Under 2011 gjordes 29 beslag varav de flesta gjordes i postflödet vilket tyder på att det blir allt vanligare att köpa den här typen av varor på internet. Det uppger Tullverket i ett pressmeddelande.
– Vi ser en ökning av beslagen i postflödet från länder utanför EU. Vi tar också en del i resandeflödet på Arlanda och Landvetter. Det mesta vi tar är döda djur eller produkter av utrotningshotade djur eller växter, men även levande eller halvdöda djur förekommer, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket.

Efterfrågan skapar tillgång och det är på de hotade arters bekostnad. För ett tag sedan grep Polisen två män i Stockholm misstänkta för att ha handlat med noshörningshorn.
— Många tjänar stora summor pengar på den här handeln samtidigt som djuren behandlas på ett grymt sätt. Tjuvjägarna tar hornen och lämnar djuren att dö. Det är viktigt att det inte finns köpare och efterfrågan på dessa produkter för att vi ska få ett stopp på handeln, säger Andrea Ljung på Jordbruksverket, som arbetar med handel med Cites-listade arter.

Jordbruksverket och Tullverket uppmanar alla att inte köpa produkter av utrotningshotade djur och växter, varken på internet eller på resor. På många populära turistmål säljer man exotiska souvenirer som till exempel uppstoppade djur eller produkter som är tillverkade av delar från hotade växter eller djur. Genom att inte köpa sådana produkter ges de hotade arterna en större chans att överleva. Illegal handel och smuggling av utrotningshotade djur och växter kan dessutom ge fängelsestraff i upp till fyra respektive sex år.

Handels med utrotningshotande djur och växter regleras av CITES, Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora. Konventionen är en internationell överenskommelse mellan länder och innebär att det är förbjudet att föra utrotningshotade djur eller växter över gränsen utan särskilt tillstånd.

https://tidningen.djurskyddet.se/2012/05/tullens-beslag-av-hotade-djur-okar/

Hur kan jag bidra?

Det är inte alltid helt uppenbart att den vackra souveniren du håller i handen eller ser på internet är delar ifrån ett utrotningshotat djur. Finns det minsta misstanke om att produkten kommer ifrån djurdelar, köp inte.
Är du osäker, köp inte. Hur trevlig säljaren än må vara. Så länge turism fortsätter att betala pengar för djurdelar kommer tjuvjakten att fortsätta. Vi är en stor bidragande faktor till att marknaden är så lönsam som den är.
Är du utomlands och ser något som verkar vara souvenirer av utrotningshotad art. Anmäl till landets myndigheter.

Du ska heller aldrig betala pengar för underhållning med djur. Till exempel elefantridning, kamelridning, fotografier med tigrar, eller apor. Du ska också undvika djurshower där man använder sig av vilda djur. Detta är lönsamma affärsplaner, framförallt i turistområden. Elefantridning som många ser som en fantastisk upplevelse och ett minne för livet innebär i verkligheten långa arbetsdagar för elefanterna. De tränas med smärtsamma metoder så som påkar, krokar och piskor. När de inte bär turister står de ofta fastkedjade utan möjlighet till ett naturligt liv. Lika kan man säga om tigrar som framställs som tama för fotografering. Sanningen bakom är att det går åt stora mängder mediciner för att droga ner tigrarna under deras dagar med turister som gladligen betalar för ett fotografi.
Djurshower med vilda djur som cyklar, gör volter eller spelar instrument kan också tyckas vara ett fantastiskt minne. Men absolut inte fantastiskt för djuren som behöver kämpa under onaturliga förhållanden.

Du ska också vara försiktig med det du “gillar” och “delar” på sociala medier. När bilder och videos på vilda djur utanför sin naturliga miljö sprids på sociala medier medverkar du till en ökad efterfrågan av vilda djur som husdjur eller underhållning. Sociala medier har en enorm inverkan på trender som kommer och går. Ser folk en viral video av en söt apa som dansar eller en loris som någon har som husdjur så ökar efterfrågan att göra/ha lika dant.
Det är inte heller ovanligt att tjäna pengar på sina sociala medier när videos eller bilder med vilda djur går viralt.
Istället för att dela och gilla, tryck på anmäl.

Skogsskövling & Fragmentering

Försök, om möjligt att undvika produkter med soja eller välja certifierade sojaprodukter

ARTIKEL WWF
På bara 100 år har hälften av jordens regnskog försvunnit. Den värdefulla regnskogen är avgörande för planetens biologiska mångfald. Mer än hälften av alla landlevande djur- och växtarter lever här, på bara 7 procent av vår landyta. Regnskogen ger oss mat, mediciner och rent vatten – och är en nyckel för att bromsa klimatförändringarna. Trots det förstörs planetens regnskog i en oroväckande snabb takt.

Den snabbt expanderande produktionen av råvaror som palmolja och soja innebär ett stort hot mot några av världens mest värdefulla naturområden. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. Extremt storskaliga odlingar av soja förstör unika naturområden när skog, gräsmarker och savanner omvandlas till jordbruksmark.

Trots utökat skydd och stärkt lokalbefolkning så är inte farorna över. Fortfarande finns det en stor efterfrågan på snabba pengar genom timmer och utökade oljepalmsodlingar.
Palmoljan är den viktigaste matoljan och kalorikällan för många miljoner människor i syd och palmoljeproduktionen förväntas bli fyra gånger större år 2050. Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. I samband med det har människor, djur och växtarter trängts undan och fått kraftigt försämrade eller förstörda livsmiljöer. Urfolks hävdvunna rättigheter sätts åt sidan och lokalbefolkningarnas intressen hotas. Ofta är vi konsumenter inte medvetna om vilka effekter våra inköp och vår konsumtion har. Det behöver vi ändra på.

https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/palmolja-och-soja/palmolja/

Hur kan jag bidra?

Kött, mjölk, soja till djurfoder, palmolja, kakor, kaffe, schampo och tuggummi är bara några av alla de produkter som kan ha bidragit till förödande skogsskövling på vägen till din lokala livsmedelsbutik. Du kan enkelt vara med och motverka skogsskövlingen genom att välja bättre livsmedel. Vänd på förpackningarna du vanligtvis köper hem och läs i innehållsförteckningen. Välj produkter som inte innehåller palmolja och om du absolut måste, välj certifierad palmolja från hållbara odlingar.

Den svenska konsumtionen av animaliska livsmedel har direkt koppling till sojaodling framför allt i Sydamerika. Till exempel blir Brasiliens soja mat till framför allt kyckling som produceras i Sverige, men även till grisar och kor. Den svenska livsmedelsmarknaden måste därför ställa krav på och stödja en mer ansvarsfull utveckling samt bidra till att utveckla en marknad för mer ansvarsfullt producerad soja. Försök, om möjligt att undvika produkter med soja eller välja certifierade sojaprodukter.

EU-länderna är ansvariga för över 10% av den avskogning som sker globalt genom vår konsumtion. Våra livsmedel bidrar till förstörelsen av skogar i Amazonas och regnskogarna i Kongo och Indonesien.

Nedskräpning & kemikalieutsläpp

Koh Tao, Thailand.

I EU använder vi 16 ton material per person och år. Av detta blir 6 ton avfall, varav hälften dumpas på en soptipp.
I många EU-länder slängs det mesta avfallet fortfarande på deponier (soptippar), trots att en sådan avfallshantering är ohållbar.

Hur kan jag bidra?

Minska mängden och farligheten på sopor:
Vi börjar enkelt. Se till att samtliga sopor du lämnar efter dig hamnar ordentligt på sopsorteringsstationer och återvinningscentraler. Var noga med att ta hand om farliga avfall som batterier, kemikalier och mediciner på rätt sätt. Släng inte dessa direkt i soppåsen utan se till att de hamnar i korrekta kärl på en återvinningscentral eller apotek. Sopsortering blir allt vanligare i stora delar av Sverige.

Men vi kan också börja ännu tidigare, redan i affären. Vi köper hem väldigt mycket skräp direkt ifrån affären som vi inte har användning för. Till exempel förpackningar som ligger förpackningar. Onödigt kan man tycka men låt oss ta tandkrämstuber som exempel: Många tillverkare placerar tandkrämstuben i en extra kartongförpackning. Den slänger vi direkt och den har ingen extra funktion. Bli medveten om dessa typer av produkter och välj produkter från tillverkare som inte har onödiga extraförpackningar.

Återanvända:
Försök att producera så lite skräp som möjligt genom att återanvända sådant som redan finns. Handla begagnat, sälj begagnat, renovera istället för att köpa nytt, minska onödig ny-konsumtion mm. Skippa engångsartiklar, engångsplastpåsar och papperspåsar från affären. Ta med egna tygpåsar som kan användas många gånger. På så sätt minskar också skräpet.

Spola inte ner fel saker i avloppen:
Vi tar vatten från naturen och släpper tillbaka det i naturen när vi använt det. Som tur är har vi idag reningsverk som renar vattnet från sådant vi smutsat ner det med.
Det enda som får spolas ner i våra avlopp är avföring och toalettpapper. Ingenting annat. Ändå är våra reningsverk i Sverige hårt belastade av nedskräpning och farliga ämnen. Plast, tops, bomullspads, bindor, tamponger, snus, cigaretter, hushållspapper, våtservetter, matrester och fett är några få saker som fastnar i reningsverken varje dag.
Visste du att toalettpapper är gjort för att lösa upp sig i vatten medan hushållspapper och våtservetter håller ihop som trasor vilket kan orsaka stop?
Att spola ner matfett är också vanligt, det bidrar till stora fettsamlingar i rör och reningsverk.

Medicin rester på rätt ställen:
Medicin rester som kastas på deponier eller som spolas ner i avloppen får allvarliga konsekvenser för djur, natur och mikroorganismer. Det finns läkemedelsrester i vårt dricksvatten och det är viktigt att både läkemedelsindustrin och vi som använder medicinerna tar ansvar för att minska mängden läkemedel som når den känsliga vattenmiljön

För att ge önskad effekt i människokroppen är många läkemedel framtagna för att vara svåra att bryta ner. Självklart ska läkemedlets medicinska verkan alltid prioriteras, men läkemedelsindustrin måste också utveckla mediciner som är mer lättnedbrytbara för att inte äventyra dricksvattnet och miljön. 
Spola aldrig ner kasserade eller överblivna läkemedel i toaletten och släng dem inte i soporna. Lämna alltid tillbaks gammal eller oanvänd medicin på ditt apotek. 

Undvik skadliga solkrämer:
Tusentals ton solkräm hamnar i havet varje sommar. Mycket tyder på att vissa ämnen i dem kan skada såväl musslor i Östersjön som koraller i Stilla havet.
Blåmusslan i Östersjön har en nära släkting som lever i Medelhavet och det finns studier som indikerar att även den skadas av nanopartiklar av zinkoxid. Musslor är havens renhållningsverk. De filtrerar vattnet från organiska partiklar och omsätter näringsämnen. De är också en viktig födokälla för fiskar, sjöfåglar och marina däggdjur. Det finns alltså goda skäl till att undvika solkrämer som innehåller nanopartiklar av zinkoxid.
Det andra ämnet som ofta ingår i fysiska solskydd är titandioxid. Det anses vara mindre farligt för havsorganismer än zinkoxid. Men det finns studier som indikerar att nanopartiklar av titandioxid kan orsaka cancer vid inandning. Enligt EU:s regelverk är det därför förbjudet att använda titandioxid i sprejbara solskyddsmedel – förbudet gäller också för zinkoxid. Båda ämnena är dock tillåtna i vanliga solkrämer, där de får utgöra upp till 25 procent av den bruksklara produkten, oavsett om de är i nanoform eller inte.

För lite drygt ett decennium sedan kom den första rapporten som visade att de kemiska UV-skydden i solkrämer kan skada korallrev. Det var forskare från Italien som utförde en serie experiment vid korallrev i fyra hav. Forskarna inneslöt små ko-rallklumpar i påsar direkt på reven. Sedan tillsatte de antingen UV-skyddande kemikalier (bp–3 var en av dem) eller små mängder med solkräm från en rad tillverkare i påsarna. Koraller i påsar utan solkrämstillsatser fungerade som kontroller.

Inom fyra dygn hade alla koraller som utsatts för solkrämerna och UV-skydden drabbats av blekning som är namnet på den sjukdom som uppstår när korallerna förlorar de fotosyntetiserande alger som de lever i symbios med. Det är algerna som ger korallerna deras färger, så när de försvinner blir korallerna kritvita. Om tillståndet varar för länge dör korallerna av näringsbrist. Forskarna kunde visa att de korallevande algerna blev extra känsliga för virusangrepp av UV-skydden och därför stötte korallerna bort dem. Blekning utgör ett stort hot mot korallreven och sjukdomens omfattning och utbredning har ökat i takt med de stigande temperaturer som följer med de pågående klimatförändringarna. Solkrämerna kan alltså förvärra situationen ytterligare, menar forskarna – som också har beräknat den totala mängden solkräm som hamnar i vattnet runt korallreven varje år. Och håll i er, det handlar om 4.000–6.000 ton.

Forskarna har utgått från att 80 miljoner turister besöker korallrev varje år. Dessa turister använder 16.000–25.000 ton solkräm, varav en fjärdedel (4.000–6.000 ton) hamnar i vattnet i samband med bad och strandnära duschning. Eftersom turisterna tränger ihop sig på några få platser så får 10 procent av världens koraller ta emot 90 procent av alla dessa ton med solkräm. Solkrämer utgör sannolikt ett hot mot korallerna i dessa regioner, menar forskarna.

Rob Greenfield – Trash Me

Rob Greenfield är en äventyrare och aktivist inom miljöfrågor. Under år 2017 bestämde Rob sig för att starta projektet “Trash me” för att på ett enkelt och ögonöppnande sätt visa människor hur mycket skräp vi alla producerar under en månad. Rob bestämde sig för att bära allt skräp han producerade under 1 månad.
Med hjälp av en bäranordning av hängslen och stora, genomskinliga plastpåsar gick Rob runt med allt skräp han producerat och människor fick ta lärdom av de dom såg. Nedan kan du se en video om Rob’s projekt Trash me. Notera dock att videon är på engelska.

In Situ & Ex Situ

Visste du att ordet lemur kommer från latinets lemures som betyder ”de dödas andar”

Vad innebär In Situ och Ex Situ?

Globalt pågår arbete med att rädda och bevara utrotningshotade djurarter. Varje år uppdaterar IUCN, International Union for Conservation of Nature sin så kallade rödlista över utrotningshotade arter. Där ser man hur många individer man tror finns kvar av varje art. Man kategoriserar in djurarter i olika kategorier beroende på hur många man tror finns kvar.

Utdöd(EX)
Utdöd i vilt tillstånd(EW)
Nationellt utdöd(RE)
Akut hotad(CR)
Starkt hotad(EN)
Sårbar(VU)
Nära hotad(NT)
Livskraftig(LC)
Kunskapsbrist(DD)
Ej bedömd(NE)

In Situ är ett begrepp som syftar till att man arbetar med bevarande på plats i djurens naturliga miljö. Man bedriver forskning, utbildning, bevarande och arbetar för att minska hoten som finns på plats samt rädda de individer som finns kvar. Men det räcker tyvärr inte att bedriva bevarande In Situ därför att hoten vi lärt oss om ovan fortfarande är påtagliga och i vissa fall till och med ökande. Därför bedriver man även bevarande Ex Situ, som betyder “utanför djurens naturliga miljö” i till exempel djurparker och akvarium som är anslutna till olika seriösa djurparksföreningar som till exempel EAZA, WAZA, SDF mf.

Det måste finnas ett samarbete mellan In Situ och Ex Situ projekt där man hela tiden arbetar tillsammans för att utbilda om hot och välfärdsproblem för vilda djur. Förhoppningarna för framtiden är att alla vi människor ska bli medvetna om hur vår livsstil påverkar vilda djur och deras välfärd och att hoten ska upphöra. Så att vi i framtiden kan njuta av vilda, friska, lyckliga djur i sin naturliga miljö. Där dom hör hemma.
Men förändringarna börjar inte “där borta” eller “i andra länder” eller med “alla andra” utan med dig och mig.

Rewilding Argentina

Rewilding Argentina är en organisation som arbetar med förvaltningen av skyddade naturområden i Argentina samt restaurering av ekosystem och vilda djurpopulationer. Alltså en “In Situ” organisation.
De har under många år arbetat med att eliminera hoten som funnits för djur och natur i området San Alonso Island i Iberá Park, Argentina. Detta är en kort film om hur ett utplanteringsprojekt går till, där man skickar djur från djurparker i Europa tillbaka till vilt tillstånd där de en gång funnits.
Detta fungerar endast under förutsättning att människor eliminerat hoten vi lärt oss om i lektionen ovan.
Så länge det pågår nedskräpning, skogsskövling, tjuvjakt, handel med souvenirer mm, så kan inga nya utplanteringsprojekt startas.