Vecka 4 – Välfärdsproblem i olika kulturer

Det finns olika typer av välfärdsproblem för olika djurgrupper och i olika kulturer. Kulturer i detta sammanhang menas allt ifrån olika länder/världsdelar men också olika branscher och typer av djurhållning. Vi ska gå igenom en del olika välfärdsproblem som finns hos husdjur, produktionsdjur, djurparker och hemlösa djur. Vi har valt att ta upp de problem som är vanligt förekommande. Det utesluter inte att det finns andra problem för respektive djurgrupp.

Välfärdsproblem för hundar & katter

Oavsett om det är kära familjemedlemmar, väntar i shelters på sina föralltid-hem eller blir uppfödda till köttindustrin utomlands så kommer hundar och katter stå inför helt olika typer av välfärdsproblem. Vi kommer att lära oss mer om vad som orsakar dessa välfärdsproblem i vårt moderna samhälle och vad deras levnadsförhållanden har för påverkan på deras livskvalité.
Vi ska också titta på vad vi vet om hur man kan öka välfärden för katter och hundar och vilka hinder vi kan stöta på för att förbättra deras livskvalité.

Det spelar ingen roll om du själv äger ett husdjur eller ej. Hundar och katter spelar en stor roll för oss människor i vårt samhälle. Det är vårt ansvar att försöka förstå hur deras upplevelser påverkar deras välfärd.

Hundar och katter blev domesticerade för tusentals år sedan. Sedan dess har de vart trogna följeslagare i våra vardagliga liv. Som assistansdjur, mat i vissa länder eller ett djur som vi helt enkelt delar våra gator tillsammans med. Alla känner till att hundar och katter är en stor del av det moderna samhället som sällskap till oss människor, speciellt för de ensamma och utsatta.
Amerikanska veterinärmedicinska organisationen (A.V.M.A) har konstaterad att bandet mellan människa och djur är starkt existerande och hart vart så i många tusen år. Med det menas en ömsesidigt fördelaktig relation mellan djur och människa som är avgörande för välbefinnande och hälsa för båda parter.

Många som går våra kurser har någon gång i sitt liv haft ett eget djur och minns det som en fin och underbar upplevelse. Man vet genom forskningsbaserade studier att äga ett djur har många hälsofördelar. Både ur hjärt- och kärl synpunkt på grund av ökad motion, lägre blodtryck, minskade stressnivåer och minskad depression.  
Så vi vet att människor får en ökad livskvalité av djur i sin närhet, men hur är det för djuren? Är vårt sällskap lika givande som deras eller blir dom lidande på något sätt?

Vi behöver börja med att nämna att hundar och katter kan delas in i fler olika kategorier. Beroende på vilken kategori som hunden eller katten befinner sig i, kommer deras välfärd att se väldigt olika ut.
Vi antar att de flesta hundar och katter faller in i någon utav följande kategorier: Husdjur, hemlös, shelter/djurstall. Oavsett vilken kategori hunden eller katten befinner sig i kommer deras välfärdsbehov INTE att se olika ut.

Man delar in djurs välfärd i följande 5 välfärdskategorier: Nutrition, omgivning, hälsa, beteende, mental sinnesstämning.
Med nutrition menas en anpassad kost för arten och individen som ska vara tillfredställande för djuret att äta.
Med omgivning menas djurets valmöjligheter till olika klimat och inredning för en stimulerande tillvaro.
Med hälsa menas att djuret ska vara sjukdom och skadefri.
Med beteende menar man ett naturligt, socialt berikande djur på djurens egna villkor.
Mental sinnesstämning lägger grunden för djurs egenupplevda känslor. Man vet att djur kan uppleva bekvämlighet, nöje, intresse och självsäkerhet.

Om vi ska titta på olika välfärdsproblem så behöver vi se dom utifrån dessa olika kategorier. Även om katters och hundars välfärdsbehov inte ändras så kommer en shelter/hundstall-hund ha helt andra välfärdsproblem än hunden eller katten som bor hemma hos oss som husdjur.

Det är många som antar att husdjur har den bästa välfärden utav alla kategorier av djur. Men så är inte alltid fallet.
Det är till exempel väldigt vanligt för exempelvis hundar att ha brist på mental stimulering där de ofta blir lämnade ensamma under långa stunder medan vi arbetar eller går i skolan. Vi ser också ökande beteendeproblem så som separationsångest, aggression och förstörelse av inredning. Det vi ser är symtomen av något som är fel, beteendet vi ser är hundens sätt att hantera den stress som upplevs.

Vi ser också en kraftigt ökande statistik av övervikt på många av våra husdjur som en direkt påföljd av djurägarens minskade tid för sina husdjur, andra prioriteringar och egenupplevda trötthet. Övervikt är också resultatet av överutfodring. Kanske på grund av skuldkänslor för att vi lämnat de ensamma eller inte hinner med det vi inser att djuret behöver och vill ha. Vår tid.

Husdjur lider idag också av brist på egna val. Djurägaren bestämmer var djuret ska sova, vad den får leka med, när den får motionera, vad den ska äta och till och med om den får utföra sitt behov av att skaffa avkommor.
Studier har gjorts i Storbritannien som visar att 35% av djurägare som lämnar sina djur på shelters/omplaceringshem/djurstall gör så för att de upplever att det inte har tid för sina djur. Ytterligare 85% av djurägare lämnade sina djur på grund av beteendeproblem.
Det är fler husdjur som lämnas på omplaceringshem eller avlivas på grund av beteendeproblem varje år än husdjur som dör i smittsamma sjukdomar, tumörer och mag- tarm sjuksommar enligt statistik från USA och UK.

Katter, speciellt katter som bara lever inomhus, lider ofta av brist på mental stimulering och motion och till följd av det även kraftig övervikt. Katter har extremt välutvecklade sinnen som är anpassade för att smyga på, och döda små bytesdjur. När en katt bor inomhus dygnet runt blir dessa sinnen och behov outnyttjade eftersom att deras miljö sällan förändras. Det finns väldigt lite för en katt att sysselsätta sig med om kattägaren inte aktivt sysselsätter sin katt med sällskap, lek och berikning.

Forskning visar att katter har anpassat sig väl med att bli serverad mat 1-2 gånger om dagen. Men katten själv föredrar att få fler, mindre portioner mat flera gånger om dagen. Detta är ofta ett problem för djurägare som befinner sig på jobb eller skola större delen av dagen. Lösningen på detta är ofta att ge katten fri tillgång på mat. Vissa katter klarar av att reglera intaget själva och hålla en normal kroppsvikt. Men för många katter innebär det överutfodring och övervikt.

Man kan också se att inomhuslevande multi-katt hushåll löper större risk för urinvägsinfektioner och sjukdomar som kräver veterinärvård än ensamlevande katter som har tillgång till utomhusvistelse. Det är för att katter är så kallade selektiva sociala varelser, alltså inget flockdjur på samma sätt som hundar. De väljer att leva ensamma och träffar bara andra katter tillfälligt för parning eller tillfälligt umgänge utanför det egna reviret.

Stressfulla miljöer, olika människor som kommer och går och för få kattlådor att använda kan leda till stress för katten. Dessa är också direkt kopplade till urinvägsinfektioner hos katt.
Beteende problem hos katter så som klösningar och urinmarkeringar är alla helt normala beteenden. Vi människor upplever de som problematiskt när de utförs inomhus. Precis som hunden har katten också väldigt lite valmöjligheter över det som den upplever eller sysselsätter sig med inomhus.

PDSA, People’s Dispensary for Sick Animals i England gjorde en studie år 2013 där över 2000 djurägare deltog för att fastställa välfärden för husdjur och hur den kan öka. Man kom fram till följande:
– 57% av kattägare med fler än en katt hade färre kattlådor än katter.
– Endast 5% av kattägare såg till kattens vikt och hull innan man bestämde dagsgivan för mat.
– 90% av kattägare uppgav att deras katt är rädd för någonting.
– 41% av katter lever tillsammans med andra katter i samma hushåll.

– 66% minskning av hundägare som låter sina hundar gå lösa utan koppel dagligen.
– Endast 17% av hundägare såg till hundens vikt och hull innan man bestämde dagsvivan för mat.
– 58% av hundar har aldrig gått valp eller hundkurser i ung ålder.
– En ökning från 18% till 25% sågs där hundar lämnas ensamma mer än 5h om dagen.

Så medan våra husdjur lever längre på grund av bättre djurfoder och veterinärmedicinsk forskning så har vi fortfarande en lång väg kvar att gå för att deras liv ska bli helt problemfria.

Välfärdsproblem för hemlösa djur

Herrelösa eller gatudjur kan till skillnad från husdjur njuta av friheten att göra sin egna beslut om var de äter, var de sover, vem de leker med, och vart de går. Men livet på gatan kan vara väldigt jobbigt. I vissa länder är herrelösa hundar är ett verkligt problem för människor. Sarajevo i Bosnien, till exempel, en stad med en mänsklig befolkning på
cirka 370 000, har mellan 11 och 13 000 hundar som lever på dess gator. Men var kommer de alla ifrån? Tja, ursprungligen från husdjur. De har antingen kastats ut och övergivna av sina ägare, eller ägs men får gå fritt på gatorna. Dessa okastrerade hundar och katter får sedan ungar, och avkommorna är oönskade.

Det finns uppskattningsvis 500 miljoner hundar i världen idag, och cirka 75 % av dem är herrelösa. Herrelösa hundar och katter finns i nästan alla länder i världen. Vissa länder är mycket effektiva i hanteringen av deras herrelösa hund- och kattbestånd, och har djurvårdare för att samla in dessa djur från gatorna, många avlivas efter att ingen ägare vill kännas vid dom. Eller så kanske de har TNR – Trap, Neuter, Release program, på plats för att försöka hålla nere siffrorna.

Domesticeringsprocessen innebär att vi människor kan välja vissa önskade eller föredragna egenskaper vid avel. Resultatet av denna process kan vara utvecklingen av en art som bättre passar in i det mänskliga idealet.
Men en potentiell sidoeffekt är att arten kan bli mindre anpassad till en miljö utan mänsklig vård.


Den herrelösa, tama hunden är inte längre en jägare som vargen och de måste ofta lita väldigt mycket på människor för att antingen mata dem och ta hand om deras hälsa.
Tumörer, hudinfektioner, brutna ben och öppna sår är vanliga för herrelösa hundar.
Enligt WSPA – World Society for the Protection of Animals, dör över tre fjärdedelar av valparna i utvecklingsländerna av sjukdomar såsom rabies och valpsjuka. Nästan ingen veterinärbehandling är tillgänglig för dessa hundar, och de lämnas att lida eller klara sig på egen hand.

Herrlösa djur är ofta illa omtyckta av människor i deras närhet och kan ses som ett besvär, hot mot deras säkerhet eller hälsorisk av vissa. Detta kan leda till avlivning av gatuhundar genom att skjuta, slå och förgifta. Eftersom mänsklig tolerans minskar.

Katter är rena köttätare och har specifika näringsbehov. De kan inte överleva på en vegetarisk- eller proteinfattig kost, brist på tak över huvudet eller extrema miljötemperaturer.
Hög dödlighet ses särskilt hos kattungar som är mest sårbara, eftersom de har ett underutvecklad immunförsvar. Trafikolyckor är en vanlig orsak till skada och död för gatukatten, med liten eller ingen veterinärbehandling tillgänglig. Och skadliga attacker från människor, inklusive förgiftning, där katter ses som en allmän olägenhet, på grund av slagsmål, avföring eller letande efter mat. I många fall det en riktig rädsla för rabiesöverföring.
Trots alla utmaningar och osäkerheter som dessa hundar och katter möter, har de sin frihet, till skillnad från husdjuren.

Välfärdsproblem för produktionsdjur

(I detta stycke har vi valt att fokusera på ko och gris)
Kor är extremt motiverade att lägga sig ner på en bekväm plats. Om bås eller fria bås inte är tillräckligt bekväma, kan kor ibland att lägga sig ner i gångarna och bli väldigt smutsiga. Kor som inte är bekväma kommer också att tillbringa mer tid med att stå eller sitta i sina bås eller gångar. Detta kan leda till ökad sannolikhet för hälta. Att vara ute på bete ger kor möjligheten att ligga bekvämt ner i vilken hållning de vill och på egen hand eller i grupp. Men detta utsätter dem för väderförhållanden och kan leda till sjukdomsöverföring i överbefolkade fält. Forskning har också visat att nötkreatur kommer att välja fält för att ligga ner och inte för bete när mat tillhandahålls i stallarna. Vi skulle kunna dra slutsatsen att i en idealisk situation skulle kor få välja var de kan lägga sig och ha tillgång till åkrar när de vill använda dem. Men detta är inte alltid praktiskt för många gårdar, och nästan omöjligt på vissa gårdar under vintern. Därför måste vi se till att inomhusboendet är så bra som möjligt. Om du skulle fråga någon mjölkbonde här i Sverige vilka de tre största välfärdsutmaningarna var för deras kor, skulle han eller hon nästan utan tvekan svara på infertilitet, hälta och mastit (mjölkstockning/inflammation)

Det finns en stor population av grisar inom EU och USA. Men i själva verket produceras nästan hälften av världens griskött i Kina, och detta är också en växande marknad.
Suggan är dräktig i cirka 115 dagar. Och detta är känt som graviditetsperioden.
Inom EU måste vi nu gruppera suggor under dräktighet. Även om de har utrymme för rörelse finns det dock välfärdsbekymmer med grupphållning. När suggor blandas in i nya grupper kan detta leda till aggression och skada på suggorna samtidigt när de slåss om dominans eller det gemensamma utrymmet.
Därför är det viktigt att minimera social blandning under dräktighet av suggor och att hantera systemet med hjälp av stabila grupper där det är möjligt. Detta har inte bara positiva konsekvenser för suggans välbefinnande utan minimerar också de negativa effekterna av stress under dräktigheten på de utvecklande smågrisarna.

Den andra stressfaktorn under graviditeten är hunger. Det har skett en betydande genetisk selektion för ökad kullstorlek och för snabb tillväxthastighet. Som en konsekvens har smågrisar potential att växa mycket snabbt. Eftersom de delar hälften av sina gener med sin mamma har även hon potential att växa snabbt. Men för att kunna reproducera måste hennes tillväxt begränsas. Därför är suggor foderbegränsade under dräktighet för att förhindra för snabb tillväxt av suggan.

Hon har fått tillräckligt med mat för att behålla sin kull och kroppsvikten som är lämplig för reproduktion. Detta väcker frågan om hunger hos dräktiga suggor. En del forskning har tittat på att bibehålla energinivåerna i dieter men att öka dietens bulkisitet för att minimera känslan av hunger. Inom EU måste suggornas dieter nu innehålla fiber eller så måste suggor ges tillgång till fiberkällor. Dessutom utfodras suggor normalt med sin dagsranson en gång om dagen. De äter normalt denna ranson inom några minuter och måste sedan vänta ytterligare 24 timmar innan de får mat igen. Förväntan på leverans av denna ranson kan leda till tillstånd av extrem stress och höga nivåer av vokalisering.

Välfärdsproblem för djurparker

Vilda djur är inte domesticerade. De har inte förändrats genetiskt för att gynna människor. Och så djur som hålls i fångenskap, i situationer som djurparker, safariparker, cirkusar eller helgedomar, behåller många av sina vilda egenskaper och liknar genetiskt i huvudsak sina vilda motsvarigheter.

Den moderna djurparkens roll involverar utbildning, bevarande och forskning. Djurens välbefinnande är en väsentlig grund för denna verksamhet. Vi kan inte ta fram bra bevarandeprogram där djur ägnar sig åt naturliga avelsaktiviteter eller är lämpade för att återinföras i naturen om djurens välbefinnande inte är utmärkt. Vi kan inte heller utbilda allmänheten om naturliga vilda djurs beteenden om djurens välbefinnande inte säkerställs och dessa djur inte uppvisar dessa beteenden i fångenskap. Därför arbetar seriösa djurparker idag väldigt aktivt med välfärd för djuren. (Utan att lägga för mycket tyngd i vad seriös innebär i detta sammanhang)

Ett gott djurskydd är också väsentligt för att säkerställa att bra och giltig forskningsdata samlas in. Om djur är fysiologiskt- eller känslomässigt stressade, kommer de inte att ge oss bra forskningsdata att samla in.
Vi kan se att gott ett djurskydd är hörnstenen i alla de aktiviteter som bra djurparker kan vara engagerade i.
Många djurparker idag är anslutna till djurparksorganisationer och har därför vissa krav på förhållningsregler att följa för att säkra djurens välfärd.

Djurparker behöver inte bara ta hänsyn till design av inhägnader eller berikning, utan också relationer mellan djur och djurets val med hänsyn till sin miljö, parningsmöjligheter eller sociala interaktioner.
Djuren vill också ha en nivå av kontroll över sin miljö och sina dagliga rutiner.
Positiva djurinteraktioner är grunden för att ge god välfärd för de djur som vi förvaltar för framtiden.

Vi behöver tänka på att dessa djur också är beroende av att vi ska tillgodose alla deras behov. Mat, tak över huvudet, berikning, parningsmöjligheter och sällskap.
Det är logiskt att om vi är aggressiva, oförutsägbara eller negativa i vår interaktion med djuren, kan vi skapa betydande stress för dem.
Kanske har vi en dålig dag eller så är vi oroliga för något i våra liv. Så kan vara fallet, men det förstår inte våra djur.
Och om vi är abrupta, inte agerar “normalt” eller är korta med dem, kan vårt beteende skapa oro för dem. Det är viktigt att inse att inte all stress är negativ. Kontinuerlig eller hög stress som ett djur inte kan ta sig ur kan vara negativt och kan innebära att ett djur inte längre klarar av sin miljö i fångenskap.
Därför behöver man som djurvårdare eller som ansvarig för ett djur vara medveten om sitt eget beteende och sina känslor.

En miljö som inte erbjuder någon form av utmaning vara säker för ett djur, men kan också vara både fysiskt och mentalt frustrerande. Precis som vi människor ägnar oss åt intressanta och spännande aktiviteter, som sport eller umgänge, för att stimulera våra sinnen och kroppar, är det viktigt att vi ger djuren liknande utmaningar. Möjligheter till parning, berikning och social interaktion kan alla ge positiv, stimulerande och kortvarig stress, vilket kan vara fördelaktigt för våra djur. För att träna djur använder de flesta anläggningar en positiv förstärkningsmetodik, som inser att bestraffning och negativ förstärkning ofta skapar onödig oro och rädsla för att tvinga fram speciella beteenden. Dessutom, om utbildningsprogram inte är välplanerade eller strukturerade, kan de skapa frustration eller förvirring. Och detta kan leda till en negativ upplevelse för både djuret och tränaren. Det är också viktigt att förstå att interaktioner med våra djur bör vara mycket bredare än bara korta träningspass.

Djurparker som ingår i bevarandeprojekt stöter förr eller senare på utmaningen av en förflyttning med transport. Detta är kanske det mest stressfyllda momentet i djurets liv och man behöver jobba aktivt med träning för att underlätta för individen.

Vi kan tämja vilda djur i fångenskap i många olika situationer. Vi kan ha olika etiska synpunkter på var och en av dessa situationer, om vi godkänner eller ogillar dem. Dessa situationer kan omfatta institutioner som djurparker, djurfristäder, cirkusar eller safariparker. Men det är viktigt att komma ihåg att djurens egenupplevda välbefinnande är det som är av störst betydelse.
Och även om vi kan ha olika moraliska åsikter om var och en av dessa institutioner, är det som spelar roll djurets erfarenhet. Så det är viktigt att vi lägger våra fördomar åt sidan och tittar på välfärden för de enskilda djuren som är inhysta inom dessa institutioner. Vi kan ha bra eller dåliga djurparker, bra eller dåliga safariparker och bra eller dåliga djurfristäder. Och det är viktigt att vi bedömer dem på deras individuella meriter och på djurets erfarenhet snarare än på våra egna fördomar och åsikter.


Gå vidare till “Vecka 4 – Inlämningsuppgifter”