djurskötarkurs.se

Hej och välkomna till Djurskötarkurs.se’s akutvårdskurs för djurägare!
Denna kurs ska ge dig viktiga kunskaper du kan få användning av för att rädda livet på djur i din närhet. Men också hur du sköter om sår, stoppar blödningar, gör HLR och medicinerar hemma. Otroligt viktiga kunskaper att ha både som djurägare och medmänniska.

Vi vill börja med att understryka att sjuka och skadade djur omedelbart ska ges veterinärvård.
Denna kurs ska ge dig viktiga kunskaper om akutvård du kan ta hjälp av om olyckan är framme innan du kan uppsöka veterinär. Eller enklare behandlingar som kan göras hemma EFTER veterinärens inrådan.
Kunskaper om akutsjukvård får inte ersätta besök till veterinären.

Enligt Svensk lagstiftning får du som privatperson inte vårda sjuka eller skadade vilda djur. För att göra det krävs särskild utbildning och tillstånd. Denna kurs ger inga medicinska behörigheter.

---

Vad är normalt?

Innan vi kan bedöma avvikande allmäntillstånd behöver vi först lära oss vad som är normala värden för våra husdjur. Detta kan göras genom att regelbundet göra en genomgående hälsobesiktning hemma där man ser vad som ser normalt ut och när symtom börjar förändras.

I vår Djurskötarkurs kan du lära dig mer om hälsobesiktningar och avvikande beteenden.

Titta noga igenom ditt husdjur framifrån och bakåt, neråt:
Nos, mun, ögon, öron, huvud, nacke, hals, framben, tassar, klor, rygg, buk, hull, höfter, bakben, tassar, klor, svans, anal och kloak. Glöm inte att även kontrollera, päls/fjäderdräkt, hud, lymfkörtlar, ojämn värmefördelning på kroppen, puls, andning, hjärtfrekvens och andningsfrekvens.

	Puls i vila	Andningsfrekvens i vila	Kroppstemperatur
Hund	60-120 slag/minut	ca 15-30 andetag/minut	Omkring 38,5°C
Katt	120-140 slag/minut	ca 15-30 andetag/minut	Omkring 38,5°C
Kanin	140-180 slag/minut	ca 30-60 andetag/minut	Omkring 38,5°C
Marsvin	140-180 slag/minut	ca 30-60 andetag/minut	Omkring 37,5°C
Get	70-90 slag/minut	10-20 andetag/minut (killing 20-40)	Omkring 38,5 – 39,5ºC
Får	70-90 slag/minut	10-20 andetag/minut	Omkring 38,5 – 39,5ºC
Ko	60–80 slag/minut (kalv 90–110 slag/minut)	15–50 andetag/minut (kalv 20–50)	Omkring 38–39ºC (kalv 38,5–39,5ºC )
Häst	28-40 slag/minut.	8-16 andetag/minut	Omkring 36,9 – 38,2ºC (Kontrollera individ)
Gris	60–80 slag/minut	10-20 andetag/minut	Omkring 38,5-39°C

Tryck på bilderna för att göra dom större. Lymf-partier ska inte kännas svullna, varna, ojämna eller ömma.

---

När ska jag söka akut vård hos veterinär?

Hög feber och nedsatt allmäntillstånd

Ett bra hjälpmedel att ha hemma är en febertermometer för att enkelt kunna hålla koll på vad som är normal temp på just din individ. Precis som på oss människor kan tempen ändra sig lite under dagen beroende på vad djuret gör samt yttre påverkan. Om djuret skakar och darrar utan någon uppenbar anledning kan det vara ett tecken på feber.
Nedsatt allmäntillstånd kan vara exempelvis förändrat beteende, slöhet eller onormal trötthet. En del djur som känner sig sjuka har en tendens att dra sig undan. Katter är ett sådant exempel. Har du utekatter bör du regelbundet hålla koll på normala och onormala rutiner.

Det är också vanligt att djur som inte mår bra förlorar aptiten. Man bör därför ta matvägran eller minskad aptit på allvar och se efter vad som kan vara orsaken till det.

Om ditt djur får nedsatt allmäntillstånd och feber är det dags att söka akutvård. Då är det något som inte står rätt till. Feber och nedsatt allmäntillstånd är ofta symtom på en bakomliggande orsak.

Plötsligt uppsvullen buk

Kläm försiktigt på ditt husdjurs buk för att känna efter hur en normal buk ska kännas. Precis som hos oss människor ska den inte kännas uppblåst eller spänd. En plötsligt uppsvullen buk som verkar smärta kan vara allvarligt.
Har man exempelvis häst, kanin eller idisslare kan tecken på kolik vara egna sparkar mot magen, överdrivet rullande, lyfta på svansen, vankande fram och tillbaka, bita mot magen.

Blodig kräkning/diarré

Om ditt husdjur har diarré eller kräkningar är det någonting som inte står rätt till på insidan. Enstaka tillfällen av diarré eller kräkningar är oftast ingen fara, men om djuret inte blir bättre på ett dygn eller om det kommer blod i kroppsvätskorna ska du söka vård direkt då det kan tyda på inre blödningar.

Virusinfektioner är den vanligaste orsaken till kräkning hos hund. Ett av dessa virus är parvovirus vilket vanligen orsakar blodig kräkning och diarré. De flesta hundar i Sverige är vaccinerade mot parvovirus.

Akuta kräkningar hos hund orsakas oftast av att den fått i sig olämplig/skämd mat. Det kan även bero på en parasitinfektion, att den ätit ett föremål som fastnat eller som reaktion på förgiftning, sjukdom, medicin eller kost.

Kräkningar hos hund kan också uppstå vid sjukdom i annat organ än själva magtarmkanalen, till exempel vid livmoderinflammation, njursjukdom, prostataproblem, leversjukdom och hormonell sjukdom. Därför kan tillståndet behöva utredas vidare.

Under tiden besvären pågår finns det risk att vätskebalansen rubbas och djuret blir uttorkat. Särskilt valpar/kattungar och små hundar är känsliga för vätskeförlust och behöver snabbare få veterinärvård.

Det kan ibland vara en god idé att ta med lite av avföring eller kräk till veterinären om det ska testas.

Svåra skador & störtblödningar

De allra flesta som har en liten blödning brukar gå över av sig själv inom 30 minuter med hjälp av tryck och högläge.
En pulserande eller sprutande blödning kan tyda på att det är ett större pulsåder/artär som har gått sönder. Detta är allvarligt då artärer leder syrerikt blod från hjärtat och vidare ut i kroppen.
Vid kraftiga blödningar kan djur få symtom som snabb/svag eller oregelbunden puls samt ytliga, korta andetag. Dessa symtom är tecken på så kallad chock. Då får kroppen inte tillräckligt med syre. Tillståndet är livshotande eftersom kroppen inte längre fungerar som vanligt.

Lägg tryckförband (mer om det i senare lektion) och ring genast närmaste veterinärklinik.

Andningssvårigheter eller blockerade luftvägar

En hund med andningssvårigheter försöker stå eller sitta så länge den orkar, och lägger sig sedan på bröstet. Hunden har svårast att andas när den ligger på sidan eller på rygg. Hundar och katter kan andas med öppen mun, dra upp mungiporna och vidga nosborrarna samt ta i med bukmusklerna.
Djuret kan också försöka hosta, dra med tassarna mot nosen. Slemhinnor blir vid syrebrist blå- eller lilaaktiga och bleka. En hund med värmeslag får kraftigt röda slemhinnor. Snabb andning är inte heller normalt.

Att någonting fastnat i luftvägarna kan orsaka andningsproblem. Vanliga orsaker till andningsproblem är annars anatomiska faktorer såsom smala nosborrar, lång mjuk gom, trång noshåla eller en smal luftstrupe. Lungödem orsakat av exempelvis hjärtsvikt kan ge andningssvårigheter och även lunginflammation.

Vid andningsstop ska HLR ges (mer om det i senare lektion)

1. Titta på tandköttet för att se om kroppen får tillräckligt med syre. Om det är rosa får kroppen syre och befinner sig troligtvis inte i en omedelbar fara. Om tandköttet är blåaktigt eller lila behöver du agera mycket snabbt.
   
2. Öppna munnen, dra tungan framåt eller tryck ner den försiktigt för att titta i halsen. Var försiktig så att du inte blir biten, du kan använda handskar om du har det tillgängligt. Försök att plocka bort eventuella föremål med fingrarna och försök att dra ut föremålet. Var försiktig så att inte föremålet åker längre ner.
   
3. Om du inte lyckas kan du ta hjälp av gravitationen för att lösgöra föremålet. Lyft då bakbenen uppåt så att hunden lutar framåt. Sitter föremålet fortfarande fast kan du försöka göra Heimlich manöver för att frigöra luftvägarna. Principen är att göra ett kraftigt tryck bakom de sista revbenen/bröstbenet, d.v.s. över främre delen av buken och upp mot bröstet. Genom starka kompressioner skapar du då en luftstöt från lungorna som kan pressa ut föremålet. 
   
4. Det finns olika sätt att göra Heimlich manövern på där hunden antingen lyfts upp och ner, står på alla fyra eller ligger ner. Den enklaste principen för att inte stressa hunden för mycket är att den står på alla fyra. Ena handen knyts och sätts bakom bröstbenet med tummen uppåt. Den andra handen läggs på knutnäven. Gör ett kraftigt tryck med händerna högst 4-5 gånger för att avlägsna föremålet. Om hunden ligger ner står man bakom den, har en knuten näve bakom bröstbenet och använder den andra handen som stöd på hundens rygg alternativt läggs handen på knutnäven om det är möjligt. Bilden visar var på främre delen av buken som Heimlich manöver genomförs.  
   
5. Om du inte lyckas frigöra luftvägarna inom kort, uppsök veterinär omgående. 
   
6. Även om du lyckats frigöra luftvägarna är det viktigt att hunden genomgår en kontroll snarast för att vara säker på att inte halsen har skadats.

Nedsatt medvetandegrad, medvetslöshet

Om ditt djur skulle bli medvetslöst eller få kraftigt minskad medvetandegrad ska du genast söka veterinärvård. Det finns inte jättemycket du kan göra själv mer än att försöka få kontakt med djuret och hålla det vid medvetande.

Förgiftning – även innan symtom ses

Om du sett att ditt djur fått i sig något som kan vara giftigt ska du genast kontakta en veterinär oavsett om djuret har fått förgiftningssymptom eller ej. Exempel på ämnen i vår närmiljö som kan leda till förgiftning är lök, russin, choklad, inomhusblommor av vissa arter, människo-mat, råttgift, klor mm.

Många förgiftningar ser man inte på en gång. Symtomen är svårbedömda.  De kan uppstå efter en tid och dessutom vara diffusa. Katten kan få feber, bli trött och hängig, inte vilja äta eller få bleka slemhinnor. Akuta symtom kan vara att djuret kräks, får diarré, andas hastigt, skakar med huvudet/hela kroppen, är ostadig på benen eller är ”speedad”.

Försök aldrig få din djur att kräkas själv.

Kramper

Hos hundar och människor har benämningen idiopatisk epilepsi använts för att beskriva ett epilepsisyndrom som antagits ha, eller definitivt har en fastställd, genetisk orsak. Idiopatisk epilepsi är den vanligaste orsaken till epileptiska anfall hos hund och debuterar oftast mellan ett till fem års ålder. Förekomsten av epilepsi hos hund är ca 1-2 % inom hela populationen. Inom vissa raser är förekomsten av epilepsi dock avsevärt högre.

De sekundära epileptiska anfallen uppkommer till följd av sjukdomar eller skador inne i hjärnan (t ex hjärntumörer eller skalltrauma) eller till följd av en yttre påverkan på hjärnan exempelvis vid en förgiftning eller lågt blodsocker.

Värmeslag

Värmeslag är ett kritiskt tillstånd som bör tas på största allvar. Tyvärr ses detta ofta på sommaren med djurägare som lämnar sina djur i varma bilar.
Tecken på värmeslag är hässjning, dregling, feber, torra (klibbiga) och röda slemhinnor, hög puls och i allvarliga fall andningssvårigheter, kräkningar och koma.

Den viktigaste behandlingen är att få ner kroppstemperaturen. Det gör man lättast genom att spruta ner hunden med svalt vatten. Inte iskallt vatten då detta får blodkärlen att dra samman och förhindra nedkylning. och sedan fläkta hunden så mycket som möjligt. Man kan ta handdukar som man blöter med vatten och lägger i ljumskarna och runt huvudet på hunden. Handdukarna måste bytas ofta och kylas ner igen. Man kan även lägga kalla våta handdukar i armhålorna och linda in trampdynorna. Om hunden har ett mycket lågt blodtryck, vilket är vanligt, måste den få dropp.

När temperaturen kommit ner till 39,5 så ska man sluta kyla hunden för att undvika för snabb nedkylning.

Isbad är inte att rekommendera då dessa ger sammandragning av blodkärl och skakningar/kramp i musklerna vilket hindrar nedkylningen.

Kraftig uttorkning

Vid kraftig dehydrering är djurets medvetandegrad försämrad och djuret upplevs som slött. Det kan ske vid exempelvis långvarig diarré eller bakomliggande sjukdomar.

För att kontrollera uttorkning kan du ta tag i nackskinnet (Hund, katt, kanin, marsvin) och lyft uppåt, huden skall då direkt falla tillbaka på plats. Om det tar längre tid för huden att falla tillbaka kan det vara ett tecken på uttorkning.

Lyft på läppen för att titta på slemhinnan i munnen som ska vara fuktig och rosa.

Återfyllnaden kontrolleras genom att trycka med fingret ett par sekunder på slemhinnan. Färgen ska sedan återgå till rosa inom 1-2 sekunder.

Är slemhinnan torr och klibbig eller återgår mycket långsamt till rosa vid test av återfyllnaden kan det vara tecken på uttorkning.

Försök få djuret att dricka. Till vissa arter finns vätskeersättning som kan ges vid tecken på lättare uttorkning.

Urinstopp, när djuret plötsligt inte kan kissa

Om ditt djur inte kan kissa är det med största sannolikhet stopp i urinröret. Urinstopp är livsfarligt och du måste snarast kontakta din veterinär.

• har svårigheter att kissa, katten kan göra kvidande ljud på grund av smärta.
• slickar sig på och runt området vid könsorganet mer än vanligt.
• är hängig, slö och visar försämrat allmäntillstånd.
• kissar oftare och mindre mängder.
• Blodig, missfärgad eller illaluktande urin

En riskfaktor för bildandet av urinstopp är att katter dricker lite och därför är deras urin mycket koncentrerad, vilket kan öka risken för urinvägsproblem och kan leda till stopp i urinvägarna. Fodret katten äter kan påverka bildningen av kristaller och stenar. En inflammation i urinvägarna kan ge upphov till att celler och kristaller bildar en plugg som täpper till urinröret.

Stopp i mag-tarmkanalen

En vanlig orsak vid tillfällig förstoppning är att djuret ätit en stor mängd svårsmält mat. Maten sväller i tarmen och drar till sig mycket vätska vilket gör att passagen stannar upp. Det kan också göra djuret uttorkad och i sin tur ännu svårare för avföringen att passera genom tarmen. Hund, gris och katt bör bajsa minst en gång per dygn. Kaniner, marsvin, får och getter bajsar regelbundet under hela dygnet. Där kan det vara en god idé att städa bort avföring dagligen så att du håller koll på hur mycket nytt som kommer. Hästar och kor bajsar ungefär 7-10ggr per dag.

Om det har gått längre än 24h innan ditt djur bajsat ska du söka veterinär.
Känsligast och mest kritiska vid förstoppning är idisslare, hästar och kaniner.

Ormbett

Varje år dör ett antal hundar av huggormsbett men de allra flesta tillfrisknar. Ett huggormsbett är alltid att betrakta som mycket allvarligt och du ska skyndsamt söka hjälp hos veterinär. 

Avgörande för utgången är hur mycket ormgift som injiceras via bettet, något som är svårbedömt i akutskedet.
Beroende på hur mycket ormgift som injicerats blir svullnaden lindrig, måttlig eller kraftig. Det bitna området är ömt. Ibland ser man två små prickar i huden efter ormens tänder. Svullnaden kan öka avsevärt under de närmaste dagarna för att därefter avklinga.

Bär om möjligt ditt djur så sprids giftet långsammare i kroppen. Det viktigt att djuret rör sig minimalt efter bettet. Rörelse gör att giftet sprids snabbare ut i kroppen. Lägg inte tryckförband, och försök inte suga ut giftet från bettet.

Allergisk chock

Anafylaktisk chock är en livshotande allergisk reaktion. Reaktionen uppkommer vanligen i direkt anslutning till att djuret exponerats för det allergiframkallande ämnet, men kan ibland vara fördröjd.
En anafylaktisk reaktion kan utlösas av bland annat läkemedel och vaccin, av geting- eller bistick, eller av något som hunden har förtärt eller andats in. Vid den allergiska reaktionen sker bland annat en kraftig frisättning av olika substanser, däribland histamin, vilka orsakar en påverkan på blodkärlen och en omfördelning av blodet i kroppen med ett mycket kraftigt blodtrycksfall som följd.

Anafylaktisk chock uppträder oftast inom några minuter efter att hunden exponerats för det allergiframkallande ämnet. Några eller flera av följande symtom kan observeras:

• Kollaps
• Snabb och ytlig andning
• Blåaktiga eller mycket bleka slemhinnor (mun)
• Snabb och svag puls (pulsen kan oftast kännas på lårens insidor)
• Låg kroppstemperatur – djuret känns kall i hud, tassar och öron
• Oro och beteendeförändring
• Kramper

AniCura, Evidensia, Norra Djurakuten, Agria, Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

Gå vidare till nästa lektion i menyn.